V
Det som vidare väckte min uppmärksamhet var, att
Man nu ej får bränna mer än 6 månader om året, och att
af de förr tillåtna och beskattade bränningsmånaderna
Okteber och Maj bortfalla. Nu påstå väl våra gummor;,
att då de ej få börja gifva de ollonfrätan-
de klöfven drank i Oktober, så bli de ej feta till
Jul, utan stor kostnad, och mycken sädesförtäring-
men ser du, min vän! deri ligger just styrelsens vis-
het: ju mindre halsarna blifva smorda med fett fläsk,
ju mindre antal af de, fläsket liknande, stora orden
kommer också att passera småfolkets strupar;- och hvad
storfolket beträffar, som ensamt bör hafva det feta och
stora, så kommer den förhöjda skatten nog att skaffa
dem pengar till både fläsk och mera. För öfrigt är
det klart, ati ju mera säd man nödgas kosta på boska-
pen, ju mindre bränner man upp, och fastän alla en-
skildta härvid förlora, så vinner nationen. På samma sätt
är det med den vägrade tillåtelsen att bränna i Maj
månad. — Denna är, som alla veta, den svåråste foder-
månaden; men jag anar afsigten med författningen i den-
na del, och för att i min mån bidraga till dess vin-
nande, vill jag, när mina stackars kor och oxar i nästa
Maj månad stå och böla vid bara råghalmen, högtidli-
gen för dem i fähuset uppläsa så väl förordningen, som
åtskilliga af nykterhets-talen, samt 5:te Kap. 1 Q. Missg.
Balken, hvarefter jag hoppas att de skola låta bli att
med sitt oljud tadla författningen, ångra att de i 6 må-
nader varit drinkare, samt öfvergå till sundare födoämnen,
såsom långhalm, ljung, granris m. m Nu söger väl min
hustru, att hon på det viset blir utan mjölk i Maj må-
nad; men jag har tröstat henne med det, att det hade
varit värre om hon blifvit utan den i December, till jul-
gröten, samt att hon i Maj kan tappa björklaka, brygga
mjöd på gullvifvor m. m. och att familjen, liksom
husdjuren, kan behöfva en liten fasta på våren.
Dernäst kommer det märkvärdiga stadgandet att in-
gen, hvars hemmansvärde understiger 300 Rdr bko, är
till brännvinsbränning berättigad. - Detta träffar helt
och hållet den mindre och fattigare jordegaren, och
det är mnaturligsvis en fördel for den förmögnare klas-
sen, att blifva befriad från dennes konkurrens. — Häri -
gen om skall den fattige blifva än fattigare, den rike —
på den förres bekostnad — än rikare, och såmedelst
en större olikhet i formögenbet, än den som nu fin-
nes , tillvägabrirgas. Måhända åsyftas härmed att :små-
nin gom bilda en penning-aristokrati? Ett högst lofvärdt
ä ndamål! emedan ett land utan aristokrati, der den
h ögre talangen saknar ett mål att sträfva till, natur-
ligtvis måste vara det olyckligaste af alla.
(Slutet följer.)
att de konfiskeras. Hvarföre skulle de också sprin-
ga åstad och fråga? — Enligt f. 13 får ej mer än
ett. ångrör finnas, men enligt . 26 få de ?i
smärre brännerier begagnade pipor icke allenast
finnas, utan äro jemväl från försegling fria.
Hvarföre skulle Wexjö-boarne kalla sma pipor ång-
rör? Ins. anm,