V Det som vidare väckte min uppmärksamhet var, att Man nu ej får bränna mer än 6 månader om året, och att af de förr tillåtna och beskattade bränningsmånaderna Okteber och Maj bortfalla. Nu påstå väl våra gummor;, att då de ej få börja gifva de ollonfrätande klöfven drank i Oktober, så bli de ej feta till Jul, utan stor kostnad, och mycken sädesförtäringmen ser du, min vän! deri ligger just styrelsens vishet: ju mindre halsarna blifva smorda med fett fläsk, ju mindre antal af de, fläsket liknande, stora orden kommer också att passera småfolkets strupar;och hvad storfolket beträffar, som ensamt bör hafva det feta och stora, så kommer den förhöjda skatten nog att skaffa dem pengar till både fläsk och mera. För öfrigt är det klart, ati ju mera säd man nödgas kosta på boskapen, ju mindre bränner man upp, och fastän alla enskildta härvid förlora, så vinner nationen. På samma sätt är det med den vägrade tillåtelsen att bränna i Maj månad. — Denna är, som alla veta, den svåråste fodermånaden; men jag anar afsigten med författningen i denna del, och för att i min mån bidraga till dess vinnande, vill jag, när mina stackars kor och oxar i nästa Maj månad stå och böla vid bara råghalmen, högtidligen för dem i fähuset uppläsa så väl förordningen, som åtskilliga af nykterhets-talen, samt 5:te Kap. 1 Q. Missg. Balken, hvarefter jag hoppas att de skola låta bli att med sitt oljud tadla författningen, ångra att de i 6 månader varit drinkare, samt öfvergå till sundare födoämnen, såsom långhalm, ljung, granris m. m Nu söger väl min hustru, att hon på det viset blir utan mjölk i Maj månad; men jag har tröstat henne med det, att det hade varit värre om hon blifvit utan den i December, till julgröten, samt att hon i Maj kan tappa björklaka, brygga mjöd på gullvifvor m. m. och att familjen, liksom husdjuren, kan behöfva en liten fasta på våren. Dernäst kommer det märkvärdiga stadgandet att ingen, hvars hemmansvärde understiger 300 Rdr bko, är till brännvinsbränning berättigad. Detta träffar helt och hållet den mindre och fattigare jordegaren, och det är mnaturligsvis en fördel for den förmögnare klassen, att blifva befriad från dennes konkurrens. — Häri gen om skall den fattige blifva än fattigare, den rike — på den förres bekostnad — än rikare, och såmedelst en större olikhet i formögenbet, än den som nu finnes , tillvägabrirgas. Måhända åsyftas härmed att :smånin gom bilda en penning-aristokrati? Ett högst lofvärdt ä ndamål! emedan ett land utan aristokrati, der den h ögre talangen saknar ett mål att sträfva till, naturligtvis måste vara det olyckligaste af alla. (Slutet följer.) att de konfiskeras. Hvarföre skulle de också springa åstad och fråga? — Enligt f. 13 får ej mer än ett. ångrör finnas, men enligt . 26 få de ?i smärre brännerier begagnade pipor icke allenast finnas, utan äro jemväl från försegling fria. Hvarföre skulle Wexjö-boarne kalla sma pipor ångrör? Ins. anm,