de respective Bruten meddelas i mån af deras
påräkneliga skogs- och koltillgångar, samt med fästadt
afseende å belågenheten inom eller utom tackjernsblå-
sande bergslag; samt sluteligen, att en sådan frihet bäst
sattes i utöfring genom obegränsad smidesratt för de
härdar, fom kunna anses försedda med, eller erhålla
privilegium å oafbrutet smide, hvarföre antingen fix
skatt för härden borde erläggas, eller viss grundskait
för gamla smidet, och en lägre, allt efter tillverknings-
beloppet omskiftande, för hvad derutöfver vid de be-
stämda härdarna utsmiddes.
Om riktigheien af de två första af dessa slutsatser
lärer väl ock hvar och en rättänkande och i ämnet
hemmastadd vara öfvertygad; men svårare är att inse,
att det: föreslagna tillämpningssättet emotsvarar den fri-
het man velat åstadkomma, och kan sammanstå med
rättvisa emot alla,
Skärskådar man Kongl. Kollegii förslag värmare, skall
man till en början finna: att, ehuru i motiverne till
1 GQ. antages, att en emot behofvet svarande skogs-
och koltillgång alltid, hädanefter som hitintills, må-
ste ligga till grundför privilegiet och dess vidd, hin-
ner man dock icke längre än till 6 . förr än det mär-
kes, att man, med ulieslutande af visst tillverkningsbe-
lopps bestämmande i privilegiet, och med egaren lem-
nad frihet att drifva tillverkningen för härden så högt
han gitter, förbisett det nyssnämnde hufvudmotivet; och
som än märkbarare glöommes i 7 6. deri sökanden med-
gifves rättighet, att anlägga härd med oinskränkt smi-
de, endast han derföre kan uppvisa en förut opåräk-
nad kolfångst af 900 läster århgen, grundande sig på
det vid samma 4 uppgifne motiv, att 2 läster kol an-
ses erforderlige för beredandet af 1 skeppund stångjern,
och att 450 skeppund århgen medhinnas för hvarje
härd; detta allt, oaktadt det vid åtskillige jernverk in-
om riket, redan för flere år sedan, för tvenne härdar,
med begagnoande af tysksmide, årligen medhunnits från
1200 till 1500 skep. smide — hvilket efter den som
motiv angifne beräkningen, skulle erfordra en årlig kol-
tillgång af 1300 läster för hvarje härd; — hvaraf möj-
ligheien än ytterligare besannas, så väl af de samman-
stämmande resuliat, som vunmis vid de ställen, der Tysk-
smide med ökad personal blifvit igångsatt, och af flere
exempel från främmande länder, som ock af de, på
jerrkontorets bekostnad utgifne och af Hr Direktör af
Uhr högst förmånligt vitsordade Rosborgs underrättel-
ser rörande stångjernssmidet, deruti, f. 21, i-
bland annat anföres: att då tackjernet är fritt
ifrån oarter och välverkadt i masugnen, bör: för
en härd och hammare kunna tillverkas 18 skep.
godt och väl smidt stångjerni veckan, af ordinarie
sorter, och 720 skep. om året. — Men, huru
har man härvid tänkt på näringens framtida bestånd och
vården om andras rätt? — Och hvad som än värre år,
en sådan, öfver beräkningen uppdrifven tillverkning,
med dermed följande för nåner, tillkommer endast der;
som af ädet blifvit gynnade med de bästa råämnena
och som lyckan tilldelt tillräckliga medel. att förse sig
med de bästa verkstäderne och de flesta .arbetarne, och
hvarpå den mindre väl lottade skulle blifva än ytterliga-
re lidsnde om fix skatt blef påbjuden. — Att Kongl.
Kollegium äfven till någon del förmärkt, och vid tillämp-
ningen varit bindradt af eti sådant förhållande, synes,
såväl af den serskilda f. man nödgats göra för vallon-
smidet, dervid, enligt det uppgifna motivet, 7 Q:s stad-
gande och grunder äro otillämpliga och missledande,
som deraf, att förslaget ej i ringaste måtto vidrör En-
gelska vallonssmidet (det så kallade Lancashiresmidet),
Moreliska smidet, ) eller någon af de nya förordnin-
gar i smidessättet, som på många ställen ärv antagna,
och -:som med få undantag hufvudsakligen åse ett högt
uppdrifvet tillverkningsbelopp, och slutligen, äfven på den
olika grundskatt, som bruken skulle vidkännas. — Ehu-
ru ett annat wotiv för den sistnämnde åtgärden upp-
gifves i axiomet: att den skattdragande bör deltaga i sam-
mantagna skatten, i mån af den relativa vinsten, men
som härvid för ingen del kan tillämpas, då den en-
skildes vinst, den må härleda sig: ifrån hvilken näring
som helst, beskattas genom bevillning.
Efterforskar man vidare hvad som egentligen förstås
med bhelfry härd, så erfar men att alla närmare upp-
gifter saknas, om dermed menss ett eller flera under
en kåpa eller rökgång inneslutne smältrum, om des-
sa sednare kunna inredas till hvilka dimensioner som
helst, och om dervid kan begagnas huru minga formar
man behagar, m. m. — Hvilket rikt fält för tvister
och förordningens omkringgående. — Till bestyrkande
häraf må här endast anföras: att år 1832 nedsmältes
och raffinerades vid Söderfors bruk, FÖR EN HÄRD,
2192 skepp. 12 lisp. tackjern, under en tid af 11
) Månne man vid Morellska smidet skall skatta för
3 hardar, oaktadt endest 2 äro i oafbruten gång,
eller skall detta arbetssätt förbjudas der 3 helfria här-
dar icke. enligt förordningem lunna anna? allan