STOCKHOLM den 22 Äpril. Rikets Ständers .Revisorers berättelse om deras år 1835 verkställda granskning af Statsverkets titlstånd, styrelse och förvaltning. (Slut fr. N:o 73.) Vid de extra anslagen för försvarsverkets iståndsättande? hafva revisorerae, bland annat, gjort följande anmärkning: Uu Fortifikations-departementets redogörelse öfver befästningsarbetet nära Carlberg upptages, på grund af Kongl. Brefvet den 14 Ju i 1833, en utbetalning af 2,296 Rdr 13 sk. 4 rst. till arrendatorn af en Carlbergs kungsgård underlydande lägenhet, Stenbrottet benämnd, såsom ersättning för afstådde 25 kappland jord, hvilka för befästningsarbetets utförande ansetts oundgängeligen nödige; men utom att berörde -löseskilling, i förhållande till den inskränkta jordvidden, synes öfverdrifvet hög, så förekommer härvid, att bemälde arrendator för hela lägenheten i arrende icke erlägger mera än 15 tunnor 22 kappar Spanmål om året, hälften Råg och hälften Korn, som, förvandladt i penningar, icke uppgår till eller åtminstone icke öfverstiger,, hvad han kan påräkpa såsom ränta å det kapital, han för afträdandet innan arrendetidens slut af ifrågavarande 23 kappland, utaf statens medel erhållit. Vid så beskaffadt förhållande kunna revisorerne icke undgå anmärka denna förvaltnings-åtgärd såsom vittnande om mindre omtanka vid hushällnivgen med statens medel. Vid tullverkets räkenskaper hafva inga särdeles anmärkningar egt rum, : utan tvertom hafva revisorerne vitsordat, att de ega lättfattlighet och varit förda med utmärkt ordning. De erinra likväl, hvad 1832 års statsrevision redan anmärkt, att en del städer, der tullupbörden är antingen ringa eller alldeles ingen, icke dess mindre äro försedda med en talrik tjenstemannapersonal, hvars aflönande fordrar en betydlig utgift. Och visar sig detta missförhållande emellan inkomst och utgift tydligast med gränsestäderna mot Norrige, hvarpå såsom exempel må anföras Carlstads och Östersunds tullkamrar, der aflöningsutgifterna öfverskjuta inkomsterna, vid den förra med omkring 8,050 och vid den sednare med RBdr 3,400. Vid postverket hafva funnits tvenne propriebalancer, den ena hos aflidne postmästaren i Aby Witthoff, stor Rdr 837 och den andra hos förra postkommisarien i Greifswald af Lundblad till ett belopp af Rdr 17;938, hvilken sistaämnda, enligt Kongl. Brefvet af den 21 Mars 1835, likväl genom förlikning blifvit postverket tillfullo godtgjord. — Utgifterna för den med postverket förenade Paket-postinrättningen wtgjorde Ar 1832 en summa af Rdr 23,444 och 1833 Rdr 25,277, hvaremot inkomsten endast steg förra et till 11,731, och det senare tll 15,334, hvarigenom statens förlust på denna inrättning under nämnde tvenne år utgjorde 20,674 Rdr, utom de 4000 Rdr, som år 1833 utbetaltes till understöd för Diligensbolaget. Af saltpeterfondens räkenskaper hafva revisorerne inhämtat, att af det under båda åren inlösta saltpeterbeloppet 49,461 Lisp. 3 skålp. 6 lod, hvarje till krutbruket lefvereradt lispund saltpetter således kostat omkring 9 Rdr 3 sk., och att efter afdrag af 7 Rdr 24 sk. pr lisp., som till producenten betaltes, omkostnaderne å hvarje lisp. saltpeter upgått till I Rdr 27 sk. eller rära 21 procent af inköpspriset. En och annan oformlighet i förvaltniegen uplyser uärmare detta förhållande. Då således år 1832 i Wermland: inlöstes endast 6 lisp. saltpeteroch följande året 1cke det minsta, upbar likväl styresmannen 600 Rdr, understyresmannen 200 Rdr samt 3:ne verkmästare tillhepa 110 Rdr 30 sk., hvarförutan upbördsoch transportskostnaden beräknades till 12 Rdr 12 sk., och har således ett produktvärde af 48 Rdr 29 sk. 3 rst. varit förenadt med en utgift af 922 Rdr 42 sk. Äfvenså inlöstes i Malmöhus län under nämnde år ingen saltpeter, men icke desto mindre upbar understyresmannen ett arfvude af 300 Rdr. Dessa sistnämndatjenster hafva likväl blifvit ställda tillindragning, och en annan reglering med embetsmannapersenalen lärer vara i fråga, åsyftande någon besparing. En sådan reglering synes också nödvändig, då det befinnes, att af det ofvannvämnda saltpeterbeloppet 49,461 lisp. nära hälften eller 22,505 lisp. tillverkats i Westerbottens län, hvarest följskteligen denna tillverkning utgör ea vigtig näringsgren, men som är obetydlig i åtskillga andra, och i några helt och hållet åsidosatt. Vid Cfver-Intendents Embetets räkenskaper har blifvit anmärkt, att, ehuru ett Kongl. Bref af d. 18 Jan. 1820 föreskrifver, att de, som bebo Kronans Slott och hus, böra ansvara för deras fullständiga vård och renhållnivg, eldstäders vidmagihållande, nycklar och lås m. m, har likväl för detta ändamål, såsom fönsterkittning, glasrutor, tapeter Mm. M. i åtskillga boställshus, anvisningar skett å de medel, som å 8:de Hufyudtiteln finnas bestämda till underhåll af publika byggnader i hufvudstaden. För underhållet af Lif-Gardets ull häst lacern har åtgått år 1229 amkrins 7.360 alla. 20