att på åtskilliga Tyska orter, inhemta och använda
en grundlig kunskap om landtbrukets alla brancher,
samt hit införa de mångahanda redskap, som varit nöd-
vändiga reqvisita till förbättringarnes verkställande. Ge-
nom stor kostnad och uppoffring af enskilda, hafva ock,
äfven under förlidet år, flera farsyg hitkommet med ut-
märkte rashästar, tjurar, kor, får och svinkreatur.
Ladugårdarna hafva allmänneligen i Skåne (serdeles å
södra och vestra delarne) betydligen ökats genom näm-
de cirkulationssätt samt hvitklöfvers-odlingen; så att
t. ex. för närvarande mera än ett schäferi finnes, som
räkvar öfver tvåtusende fina får. — Tio fullblodshingstar
och flera dylika ston underhållas inom provinsen.
Rapsodlingen har så tilltagit, att förlidet år såldes af
detta sädesslag till utrikes orter för flera tunnor guld,
oaktadt två nya oljeslagerier ökat antalet af de förutva-
rande. Genom dessa verks bedrifvande kommer äfven
en del af det förut till utlännivgen sålda linfröet att in-
om landet förädlas.
Odlingen af hvitbetor är äfvenledes 1835 begynd i
större skala. Användbarheten af denna vext för socker-
tillredningen kan inhemtas af Frankrikes exempel, der
mera än en tredjedel af det socker, som konsumeras,
blir af hvitbetor tillagadt. Man eger det gladaste hopp
alt, inom detta års utgång, få grundlagdt i Malmö ett
hvitbetssocker-kokeri, hvartill aktieteckning förliden höst
är begynd.
Om dessa och flera genomgripande förbättringar visa,
att Ståne, måhända i lika mån som någon annan pro-
vins i Sverge, söker fullgöra tidens fordringar i ekomo-
mniskt hänseende, fastan ej LandtbruksAkademiens åt-
gärder i någon annan väg, än medaljvägen, hunnit
sträcka sig hit; hvar då finna någon anledning till be-
någenheten att, (äfven uti förevarande fall), liksom vil-
ja bortskymma den Skånska provinsen? Våra Lands-
höfdingar, såsom hushållssällskapernas ordförande, anse
vi allt för nitiske, att sådane i ögonen fallande företag
som de citerade, skulle kuana af dem hafva blifvit o-
bemärkte eller i en hast bortglömde. .
Ånnu några ord torde det tillåtas oss bifoga. Äfven
andra allmänt nyttiga ekonomiska företag, än de, som
med landtbruket ega en direkt gemenskap, hafva på se-
nare åren blifvit i Skåne tillvagabragte af enskilde män.
Hvilken Svensk känner icke till ex. Xlippans ) pap-,
persbruk med sima särdeles ändamålsenliga macehinerier?
— Men mindre kände, dock i en icke ringa mån för-
tjente af att vara det, äro de fabriksinrättningar, som
egarn. af Killeberg i norra. delen af Skåne Hr Olcen
åstedkommit. Ett större manufaktursmide; pappersbruk
(vid namn Strömsborg), der äfren takpapper af god qva-
lite tillverkas, bensvärtefabrik, som förut endast funnits i
Stockholm och Göteborg; tre ull-upplösningsmachinerier,
som uppkarda gamla yllelumper till ull m. m., äro
anläggningar, hvarigenom denne verksamme man gjort
sig serdeles förtjent af en allmän uppmårksamhet, och
aldeles oumbärlg för sin hembygd, hyarest, i en ma-
ger ort, nära 150 personer hafva arbete och utkomst
vid hans fabriker. Afven landtbruket har: varit föremål
för denne mans drift, hvarpå stora mossodlingar lemna
de evidentaste bevis. Och många dylika exempel tor-
de ej vara svårt att relatera på män, hvilka gjort Skå-
ne berättigadt till en hågkomst, då fråga är om ekono-
miska företag. Det anförda torde för ändamålet vara
tillräckligt.
Vi sluta dessa reflexioner med den önskan, att såväl
Landtbruksakademien, (hvilket ock i sin mån må gälla
om hvarje allmän institution och myndighet) först och
frärnst ej måtte draga alltför säkra slutsatser af obetyd-
liga försök på ännu obetydligare experimentalfält, och
för det andra måtte, i sina berättelser och tillgöranden;
aldrig behandla någon serskild del af riket såsom styf-
barn, aldraminst en provins, som, hvad landthushåll-
ningen angår, numera gör oafbrutna betydliga framsteg,
och i allmänhet är för Sverige en af de minst um-
bärliga.
kostbara och stora verk, Hr Sunnerdahl, vid sista
stjerpfallet (se Aftonbladet Nr 8) blifvit hugnad med
den lilla Vasa-dekorationan, hur lyckligt måtte ej
fäderneslandet vara, som vid samma tillfälle sett så
många sujetter belönade med (och således värda) hö-
gre utmärkelser?
Utdrag af ett bref från Drottningholm.
TIN