vit af Rosing följd in i hennes sängkammare, från hvilken
han sedan gätt genm en annan dörr åt porten. — På fram-
ställde frågor svarade vittnet, att Hr Patron Lindh ifråga-
varande aftonen haft sin kappa bängande på väggen uti mat-
salen; att vittnet väl saknat men icke sett när och af hvil-
ken den blifvit hemtad, dock erinrade vittnet sig bestämt att
Er Patron Lindh haft kappan på sig då han jemte Hr Grefve
Löwen inkom utifrån och passerade matsalen, samt äadteli-
gen att vittoet icke hört någon bland Hrr Officsrare yitra
att Hr Patron Lindh utaf dem skulle få stryk, samt att an-
ledning hvarföre hon förmodat, att trätan var mellan Hr Gr.
Löwen och Hr Patron Lindh, varit den att desse följts åt,
Uppläst och vidtändt.
10 Uppasserskan Edberg: att hon, som om aftonen bevi-
stat spektaklet, och således icke varit tillstädes då gästerne
kommit in uti inre matrummet,, sedermera under upp-
passningen, derstädes hört Hr Grefve Löwen yttra till
Hr Patron Lindh, att han burit sig åt som ien lymmel
och att han skulle få stryk, deruti Hr Ryttmästaren West-
feldt äfven iinstämt; derefter Hr Löjtenanten slagit Hr
Patron Lindh, som då varit stående vid dörren, en örfil,
och fortfarit med utdelandet af sådana slag, under det Hr
Grefven kring golfvet förföljt Hr Patron Lindh, samt äf-
venledes sedan Hr Patron lutat sig på roffan, hvarifrån han,
sedan Edbergs matmoder inkommit och afstyrt våldet, blif-
vit af henne införd i sängkammaren; att Hr Patron Lindh
vid tillfället sökt undkomma genom salsdörren, hvilken till
förekommande deraf blifvit igenslagen, antingen af HrjRytt-
mästaren Westfeldt eller Hr Grefve Löwen,
Tillfrågad förklarade vittnet sig före detta uppträde icke
hafva hört någon yttra att Hr Patron Lindh skulle få stryk.
Uppläst och vidkändt, :
Sedan Hr Grefve Löwen förklarat att det varit Hr Gref-
ven, som vid af Edberg omvittnade tillfället stängt dörren;
berättade: FN
t1:0 Uppasserskan Norberg, att hon som äfven varit på
Spektaklet oms aftonen, således icke hade sig bekant när
och i hvad ordning spisgästerne inkommit, men hade un-
der det Norberg sysselsatt med uppassningen, gått ut och
iv, hon hört Hr Grefye Löwen och Hr Ryttmästaren West
feldt kalla Hr Patron Lindh svin och lymmel, samt sett
Hr Grefve Löwen slå Hr Patron Lindh både då han gåen-
de på golfvet sökt att undkomma Hr Grefven och sedan
Hr Patron lutat sig på soffan, hvarifrån sedan Mamsell
Rosing inkommit och afstyrt oväsendet, Hr Patron, som
varit blodig i ansigtet blifvit ledd in uti sängkammaren,
att vittnet icke hört Hr Patron Lindh svara Hr Ryttmä-
staren Westfeldt och Hr Grefve Löwen något på deras
yttranden, och att det ej eller tillförene hört yttras bland
Brr Officerare att Hr Patron Lindh skulle ha stryk, samt
12:0 Widblom, att hon, som om aftonen passat upp i
matsalen, vid igenomgåendet af inre matrummet, väl hört
att Hr Grefve Löwen ech Hr Patren Lindh ordväxlat,
men icke gifvit akt på uttrycken, samt någen stund deref-
ter åter, inkommen i sagde rum, sett Hr Patron, som legat
eller lutat sig på soffan, blifvit slagen af Hr Grefve Löwen,
från hvilken ban dock blifvit befriad af Mamsell Rosing,
derefter vittnet, som sade sig icke förut hafva hört omtalas
att Er Patron Lindh skulle få stryk eller sett Hr Grefve
Löwen och Hr Patron Lindh åtföljas i yttre rummet och
ej heHer kappan, som skail bafva hängt derstädes, bertgått.
Uppläst ech vidkändt.
Hr Lands-Kanslisten Falk hemställde huruvida, då ge-
nom samtelige Hr Ryttmästaren Westfeldts och Hr Grefve
Löwens kamraters berättelser, det vore styrkt att allmänna
tonen inom korpsen varit att Hr Patron Lindh förtjent
stryk, och ett sådant hot nu gått i fullbordan, det icke vo-
re lämpeligt, att desse vittnen nu blefve tilifrågade, huru-
vida Hr Grefve Löwen, sedan uppträdet timade, redogjort
för dem huru och på hvad sätt Hr Grefven kommit i till-
fälle att sätta denna hotelse i verket, hvartill desamtelige,
genom Rätten tillfrågade, svarade Nej — Hr Grefve Löwen
anhöll tt: — ss rr or rr on
måtte till en annan dag blifva kallade för att vittna i må-
let, hvaröfver Hr Grefven lofvades utlåtande, sedan proto-
collet för denne dag hunnit uppsättas och justeras, för hvil-
ket sednare ändamål parter och vittnen till en annan dag
skulle blifva kallade, hvarom underrättade de afträdde. Tid
och ort som ofvan
På Kämners-Rättens vägnar:
N. E. Segerstedt.
Lika lydande med originalet bestyrker
Ex Officio
N. E. Segerstedt.