STOCKHOLM den 5 April. Dagens utländska poster, som utlämnades ganska sent på middagen, medföra icke några synnerliga nyheter. Följande ärv de vigtigaste? Frankrike. Efter ganska lifliga debatter, till hvilka vi en annan gång torde återkomma, har räntenedsättningen i Dep. kammaren, enligt kommissionens förslag, blifvit uppskjuten. Detta beslut gick igenom med så stor pluralitet, att endast några och 40 ledamöter af båda yttersta sidorna utgjorde minoriteten. Hr Salverte föreslog nu ett amendement af det innehåll, att kammaren förbehöll sig rättighet, att låta sjourneringen uphöra och åter företa diskussionen, så snart hon fann det. för godt, antingen i denna eller nästföljande sesston. Härom var likväl vid postens afgång diskussionen ännu icke börjad..— Cour. Fr. försäkrar, att Engelska och Franska kabinetterna aflåtit till Krakaus tremne skyddsmakter ganska allvarsamma föreställningar rörande denna stads ockupation, så att Österrike förklarat sig beredvilligt att upphäfva densamma, men likväl först sedan det fått öfverlägga med de andra båda makterna. — Hr Passy, som efter sitt utnämnande till Mimster för handelsärenderna måste undergå nytt val i Verneuil, har dervid fått 264 röster af 274. — Hr Guzot har blifvit tillbjuden ministerposten i Neapel eller Berlin. Spanien. Herr Mendizabal har, genom dekretet af d. 29 Febr. om statsskuldens konsoliderande, väckt ett allmänt missnöje, och köpmanskorpsen i Madrid, med hvilken den i Cadix förenat sig, har, derföre till honom aflåtit en adress, hvari de förklara, att han icke hållit de löften, han gifvit statens kreditorer, och erindrat honom, det rättvisan fordrade, att han förblefve trogen sitt program af den 22 December. Till följe häraf, har ett nytt dekret under den 12 Mars utkommit, som något modifierar det af den 29 Februari. Emedlertid har icke detta verkat fördelaktigt på sinnesståmningen, hvartill ytterhgåre komma oroande underrättelser från provincerna. — Vid Pamplona skall en affär ha egt rum, hvari befälhafvaren för en batsljon af Afrikanska regementet låtit öfverraska sig och förlorat större delen af sina soldater samt alla vapen. Man tillskrifver något förräderi; men likväl betviflas det, att den skyldige blir straffad. Ett anfall af Carlisterna mot Berga skall ha blifvit afslaget, hvarvid de förlorat en mängd döda och sårade. — I Valencia hafva oroligheter egt rum, riktade emot General-kaptenen Caratella. Staden hade blifvit försatt i oro genom ryktet om närmandet af Cabreras wuppar, och mrationslgardet fordrade af gen. kaptenen att få marschera ersot dem, hvarvid det tillika fordrade några sina kamraters frigifvande, hvilka setat i fängelse sedan September, och ropade derunder: döden åt Carlisterne! döden åt männerne af Juste millieu! General kaptenen fann :emedlertid icke för godt att efterkomma denna begäran, utan instängde sig i citadellet, hvarifrån han utfärdade en botande proklamation och ställde staden under krigslagarna. Detta dref förbittringen till sin böjd; hela nationalgardet grep till vapen, samlades och . fordrade General-Kaptenens bufvvd. Civil: Guvernören lyckades omsider, icke utan svårigbet, att stilla de upprörda sinnena, genom de fångna rational-gardisternvas försättande i frihet oeh Geveral-Kaptenens aflägsnande från hans post, hvilken skulk: 1Jpdages åt General Vigo; Hr. Caratella räddade sig genom flykten undan folkets raseri. De pya Corles blifva, såsom man haft skäl att förmoda, af en lileral sammånsätlning. 58 af de förra