Ett af Norska Morgenbladets seneste nummer innehåller en kommunikation från Regeringen till Storthinget rörande Norska marinen, af hvilken kommunikation vi tra ett och annat kunna intressera våra Läsare och derföre här nådan meddela. I anledning af det sjunde : Storthingets önskan? till satte Konungen d. 16 Oki. 1833 en kommission, som skulle utarbeta plan till Norges sjöförsvar, samt upgöra kalkyler öfver de kostnader, som erfordrades för dess verkställighet. Denna kommission föreslog hufvudsakligen, att Norriges sjöstyrka i framtiden skulle komma a.t bestå af 3 fregatter af 48 kanoner, 1 af 36, 2 korvetter af 24, samt 2 af 20 kanoner, 2 briggar af 18, 20 skonertar af 2, 120 kanonslupar af 2, samt 50 kanovjollar af 1 kanon. Hufvudetablissementet för marinen skulle blifva Horten, och understationer inrättas i Fredriksvärn , Christiansand, Bergen och Trondhjem. Hvad som nu brast 1 det bestämda antalet af fartyg, skulle anskaffas under loppet af de 15 nästföljande åren, och årliga kostmaden var beräknad till 466,236 Specier. — När detta kommissionens förslag förelades Norska regeringen i. Christiana voro tankarne inom Statsrådet delade. Statsråden Collet, Fasting och Sibbe rn förenade sig med kommissionens åsigt af saken, hvilken äfven till en del biträddes af af Statsråden Diriks och Motzsfeldt,. hvaremot desse senare förenade sig med Statsrådet Holst derutu, att en underdånig hemställan borde göras till Kongl. Maj:t, att han ville förordna en kommission, bestående af lika många Norska och Svenska ledamöter, hvilken egde att ingifva förslag om bestämmande af såväl Norges som Sveriges sjöstyrka, för uppfyllande af de båda rskenas unions-förbindelser, hvilket förslag sedermera borde understallas Norska Storthinget och Svenska Ständerne. Kongl. Maj.ts beslut i detta ämne, hvilket nu blifvit Stortihinget meddeladt, jemte kommissionens förslag, är af följande lydelse: Kongl. Maj:t har tagit kännedom af de,rörande detta ämne framställde olika meningar, men finner icke lampligt, att vnder nuvarande omständigheter förordna någon af Norrska och Svenska medlemmar sammansatt kommission, för att afgifva betänkande rörande det förhållande, i hvilket hvartdera af de förenade rikena kan anses förpligtadt att bidraga till det gemensamma sjöförsvaret; och det så mycket mindre, som tankarne annu äro så delade i afseende på den tillbörliga proportionen mellan seglande fartyg och rodåflottiljen. Föreningens natur och :hvartdera rikets solidariska pligt, att försvara sin egen och båda rikenas sjelfständighet, kommer naturligtvis, då fråga blir att tillbakavisa ett fientligt anfall, att föranleda en förening af båda rikenas försvarsmedel. : Åt detta försvar kommer visserligen hvartdera riket, både för sitt eget värn, och den gemensamma poliuska sjelfständighetens skull, att gifva all den utveckling, som dess resurser tillåta. På dessa grunder finner Kongl. Majt icke tjenligt, att i detta afseende någonting bestämma. Liksom H. M. redan befallt, att, på den Storthinget förelagda budgeten, en sådan summa skulle upföras för marinens behof, som MH. M. ansåg kunna stå tillsammans med andra statsändamål, så befaller H. M. nu, att det betänkande, som den nådigst tillförordnade kommissionen afgifvit, skall, enligt det förra Storthingets begaran, tillställas det nu församlade. Storthinget kan deraf bedömma hvsd som erfordras för sjöförsvaret, oeh anslå de i detta hänseende nödiga medel, på det H. M. sedermera, med iaktagande af stadganderne i grundlagen, måtie, såsom högste befälhafvare öfver krigsmakten, sättas i stånd att efterhand dana det för Norge så vigtiga och nödvändiga sjöförsvaret; i hvilket afseende kommissionens betänkande kommer att följas och låggas till grund för närmare förslag om den Norrska marinens organisation, och för de arbeten, som komma att företagas under de nästföljande trenne åren. . s Er fråga, som står i sammanhang med denna, är den om Unionsflaggan. Som man vet, har den ojemna fördelningen af de båda rikenas farser i. denna flag