Ett af Norska Morgenbladets seneste nummer inne-
håller en kommunikation från Regeringen till Storthin-
get rörande Norska marinen, af hvilken kommunikation
vi tra ett och annat kunna intressera våra Läsare och
derföre här nådan meddela. -
I anledning af det sjunde : Storthingets önskan? till
satte Konungen d. 16 Oki. 1833 en kommission, som
skulle utarbeta plan till Norges sjöförsvar, samt up-
göra kalkyler öfver de kostnader, som erfordrades för
dess verkställighet. Denna kommission föreslog hufvud-
sakligen, att Norriges sjöstyrka i framtiden skulle kom-
ma a.t bestå af 3 fregatter af 48 kanoner, 1 af 36, 2
korvetter af 24, samt 2 af 20 kanoner, 2 briggar af 18,
20 skonertar af 2, 120 kanonslupar af 2, samt 50 ka-
novjollar af 1 kanon. Hufvudetablissementet för mari-
nen skulle blifva Horten, och understationer inrättas i
Fredriksvärn , Christiansand, Bergen och Trondhjem.
Hvad som nu brast 1 det bestämda antalet af fartyg,
skulle anskaffas under loppet af de 15 nästföljande åren,
och årliga kostmaden var beräknad till 466,236 Specier.
— När detta kommissionens förslag förelades Norska
regeringen i. Christiana voro tankarne inom Statsrådet
delade. Statsråden Collet, Fasting och Sibbe rn för-
enade sig med kommissionens åsigt af saken, hvilken
äfven till en del biträddes af af Statsråden Diriks och
Motzsfeldt,. hvaremot desse senare förenade sig med
Statsrådet Holst derutu, att en underdånig hemställan
borde göras till Kongl. Maj:t, att han ville förordna en
kommission, bestående af lika många Norska och Sven-
ska ledamöter, hvilken egde att ingifva förslag om be-
stämmande af såväl Norges som Sveriges sjöstyrka, för
uppfyllande af de båda rskenas unions-förbindelser, hvil-
ket förslag sedermera borde understallas Norska Stor-
thinget och Svenska Ständerne.
Kongl. Maj.ts beslut i detta ämne, hvilket nu blifvit
Stortihinget meddeladt, jemte kommissionens förslag, är
af följande lydelse:
Kongl. Maj:t har tagit kännedom af de,rörande det-
ta ämne framställde olika meningar, men finner icke
lampligt, att vnder nuvarande omständigheter förordna
någon af Norrska och Svenska medlemmar sammansatt
kommission, för att afgifva betänkande rörande det för-
hållande, i hvilket hvartdera af de förenade rikena kan
anses förpligtadt att bidraga till det gemensamma sjö-
försvaret; och det så mycket mindre, som tankarne an-
nu äro så delade i afseende på den tillbörliga propor-
tionen mellan seglande fartyg och rodåflottiljen. Före-
ningens natur och :hvartdera rikets solidariska pligt, att
försvara sin egen och båda rikenas sjelfständighet, kom-
mer naturligtvis, då fråga blir att tillbakavisa ett fient-
ligt anfall, att föranleda en förening af båda rikenas för-
svarsmedel. : Åt detta försvar kommer visserligen hvart-
dera riket, både för sitt eget värn, och den gemensam-
ma poliuska sjelfständighetens skull, att gifva all den
utveckling, som dess resurser tillåta. På dessa grunder
finner Kongl. Majt icke tjenligt, att i detta afseende nå-
gonting bestämma. Liksom H. M. redan befallt, att, på
den Storthinget förelagda budgeten, en sådan summa
skulle upföras för marinens behof, som MH. M. ansåg
kunna stå tillsammans med andra statsändamål, så be-
faller H. M. nu, att det betänkande, som den nådigst
tillförordnade kommissionen afgifvit, skall, enligt det
förra Storthingets begaran, tillställas det nu församlade.
Storthinget kan deraf bedömma hvsd som erfordras för
sjöförsvaret, oeh anslå de i detta hänseende nödiga me-
del, på det H. M. sedermera, med iaktagande af stad-
ganderne i grundlagen, måtie, såsom högste befälhafvare
öfver krigsmakten, sättas i stånd att efterhand dana det
för Norge så vigtiga och nödvändiga sjöförsvaret; i hvil-
ket afseende kommissionens betänkande kommer att
följas och låggas till grund för närmare förslag om den
Norrska marinens organisation, och för de arbeten, som
komma att företagas under de nästföljande trenne
åren. . s
Er fråga, som står i sammanhang med denna, är
den om Unionsflaggan. Som man vet, har den ojem-
na fördelningen af de båda rikenas farser i. denna flag-