haiva mycket battre vilkor. j
Den 11 förelades Underhuset Regeringens kostnads-
förslag för armden under detta. Truppernas antal
— utom de som äro i Ostindien och aflonas derifrån —
upptages till 81,319, man och kostnaden för deras un-
darhåll belöper sig tll omkring 3 millioner Pund Ster-
ling. I Brittiska kolonierna befinna sig 16,000 man,
och flottan kommer för året att upptaga 37,500, obe-
räknad den , nämnda summan. Af detta dokument
erfar man tillika, att besittningen af Gibraltar ko-
star Engelska kronan årligen -130,000 Pund, af
Malta 100,000 och af de Joniska öarna 10,000 Pund.
I Ofverhuset har en motion blifvit gjord om för-
bättring af lagskipningen i Westindien, hvari — man
kan ej säga annat än rättvist — klagades deröfver, att
på somlige orter icke finnes en enda jurist ibland doma-
rena. Det enda märkliga som för öfrigt, der hade pas-
serat, var att Konungen Bror, Hertigen af Cumberland,
bekant och mycket hatad af Engelska folket för
sin — tillgifvenhet för de absolutistiska grundsatserna,
och som varit mästare för de numera upplösta Oranie-
logerne, hvilka urartade till redskap för Torypartiets
politiska ändamål och att verka emot Regeringens af-
sigter, en dag illa jemrat sig öfver huru han blef
sargad af tidningarna, aldeles som en värd Ledamot
af Riddarhuset hos oss emellanåt plägar göra. Uti des-
sa klagoljud hafva äfven Lord Wyaford och ett par
andra instämt, men utan att ens vara så lyckliga att
väcka husets deltagande.
Uti Guildhall i London hölls en dag en samman-
komst af 4000 personer; bland hvilka en mängd parla-
ments ledamöter, i afsigt att fatta beslut om Parlamen-
tets petitionerande att afskaffa den i England gan-
ska dryga stämpelafgiften på tidningarna. - Spectator
anmärker, att oaktadt denna ofantliga såmling och det
intresse som väcktes af talen, hade, der likväl gått långt
mera ordentligt och tyst till, än vid de flesta debatter
i Underhuset, som äro af något större intresse.
ce Förenta Staterna.
Ifrån New-York finnas tidningar ända till den 20
Februari , men af beklagligt innehåll. Philadelphia
Commercial Herald berättar, att ett uppror utbrutit
bland slafvarna i Nashville i staten Tennessee. De upp-
roriske hade förstört flera offentliga byggnader, brutit sig
in i tvänne banker och stuckit den ena bankens, Ten-
nesseebankens, hus i brand. Så väl i staden Tenessee
som i Nashville herrskade den största förvirring, och
en del af invånarne voro blott betänkte på att frälsa
lifvet. . Man kände, vid postens afgång i Philadep hia än-
nu icke alla detaljer af denna uppresning, som väl tor-
de blifva förebud till någon ännu värre; emedlertid visar
det skedda, å ena sidan med huru mycket skäl de hvita
fruktat och harmats på de s. k. abolitionisternas fana-
tiska predikningar till slafvarna att göra sig fria, men
å den andra få äfven inbyggarne i södra delen af
unionen härigenom skörda frukten af sina egna omensk-
liga förbud emot negrernas undervisande och civiliseran-
de, samt för det förakt, som i umgängslifvet visas för
alla svarta, hvilka äro utestängda från deras sällskap.
Tidningarre från New-York innehålla derjemte
den vigtiga nyheten; att regeringen i Washing-
ton genom Engelska kabinettet blifvit underrättadt,
att Fransyska regeringen förklarat sig beredd :
att erlägga de 23 millionerne och intresse der-
på, så snart presidenten låter veta till hvem och på
hvad sätt han önskar få denna summa utbetald. Såle-
des är nu omsider hela denna ledsamma affär slut, så
vida förestående uppgift bekräftar sig, hvilket af flere
skal ej synes otroligt.
: Danmark.
Epvligt bret från Köpenhamn erfar man, att fäst-
ningen Kronoborg, som hittls endast varit för-
sedd med rågra få kanoner, nu kemmer att
fullständigt armeras och öfverhuftud sättes i ett
aktningsvärdt och broddadt forsvarstillstånd. Afven en
del af flottan skall sättas på rörlig fot, och man är för
närvarande sysselsatt med upptackling af några linieskepp.
Detta anses dock endast såsom an nödvändig följd af
andra makters sjörustoimgar, och såsom försigtighetsmått
till neutralitetens försäkrande.
Ett par Danska tidningar meddela nu det Kungliga
förslaget till inskränkning i tryckfriheten. — Hufvud-
punkten deruti innefattar, att om någon i tryckt
skrift skulle yttra sig om rikets författniug eller lagar på
ett sätt, som, utan att afsigten är så omisskänneligt
straffbar, att skriften kan fällas efter cen förut gällande för-
ordningen, af år 1779, 6f 2, 3 eller 7, likväl synes
skickadt (skikket) alt uppägga sinrena och framkalla
missnöje eller missaktning för dessa föremål, så skall
forfattarrn straffas med 100 till 500 Rbdrs böter till
fattigkassan. Hvad är väl den sista Fransyska lagen e-
mot den bär föreslagna institutionen.? Motiverna äro
också svarande dertill. Konungen har, heter det, all-
drig velat apgripa tryckfriheten i dess grundval. Det
må väl tillåtas hvem som helst, att framställa de bri-
ster och fel, som han kan finna i serskilda delar afla-