ligen kan uppnås. Derigenom skulle här småningom utbilda
sig samma förhållande, som i andra länder, hvarest en
sådan frihet existerar, att vissa yrken draga sig förnämli-
gast till vissa orter, hvarest, mellan den mängd menni-
skor, som sysselsätta sig med samma handtering, står ett
slags vexelundervisning, som långt mer än man tror, bi-
drager till slöjdskicklighetens utbildande och upptäckt
af nyä tilverkningsmethoder, hvilket åter gör, att va-
rorna kunna säljas tiil bättre pris, och likväl arbetar-
nes behållning blifva större. -
På sådant sätt ser man t. ex. i England, Nottingham
bestå nästan endast af strumpfabriker, der fliten vid
väfstolarna slamrar ar hvarje fönster som den resande
passerar; Leeds är uppfylldt af klädesväfverier; Man-
chester af bomullsfabriker; Sheffield hvimlar af tusentals
knifsmedsmästare, af hvilka de fleste hafva sina verk-
städer hvar för sig hemma i husen; Birmingham har
andra .stål- metall- och pläter-manufakturer, 0. S. Vv.
På samma sätt siderfabrikerne i Lyon och urfabrikerne
i Gentve. I Tyskland hafve vi det frappantaste exem-
plet i samma väg med Niärnberg, som förser hela Euro-
pa med barnleksaker, till priser, som äro aldeles otro-
ligt billiga, och är likväl en af de mest välmående or-
ter i Tyskland. Man må dock icke tro, att dessa lek-
saker göras endast af handtverkare inom staden, utan
af hela orten deromkring, och deraf drager landet en
betydlig fördel, som det eljest skulle sakna. På sam-
ma sätt underrättas vi af Arvedssons resa uti Förenta
Staterna, att der finnes en stad so. består af nästan
bara skomakare. Detta är den fria handelns fördelar,
att den uppmuntrar - arbetsfördelningen och lemnar åt
hvarje industrigren den högsta möjliga behållning i för-
ening med det bästa möjliga varupris. Samma förhål-
lande som det nu nämnda, visar sig, ehuru i mindre
skala, hos oss, i Norrköping med klädesfabrikation och
i Eskilstuna med smiden. Båda dessa städer hafva till-
vext hastigare än några andra orter 1 riket genom fria
näringar. Och hvarföre är det icke fördelaktigare att
anlägga en klädesfabrik eller smiden vid något vatten-
fall på landet eller t. ex. vid Motala, der både drif-
kraften kan fås för bättre köp och lefnadskostnaden är
billigare an i Norrköping eller Eskiltuna? Jo emedan
på det sednare stället är lättare tillgång på skickliga
arbetare i alla grenar af fabrikationen, och hvar och en
der kan draga den större fördel af andras biträde,
som arbets-fördelningen lemnar, och hvilken är en
af de förnämsta orsakerna, hvarföre handtverken af sig
sjelfva blifvit stadsmannanärimgar. Detta visar nogsamt
dårskapen deraf, att vilja inskränka handtverkarnes an-
tal af hvarje slag inom en stad till ett visst antal, be-
räknadt blott för den kringliggande ortens behof. Om
sådant hade skett i Gentve, så skulle man aldrig sett
dessa förträffliga ur, hvilkas förfårdigande icke sker för-
nämligast på stora fabriker, utan i en mängd smärre
verkstäder, men hvilka denna stad och landet derom-
kring helt-och hållet har att tacka för ett blomstrande
välstånd. Det är likväl ingenting annat än en utbildad
konstfärdighet, som gifvit denna ort ett så stort före-
träde härutinnar; en konstfärdighet, som man icke fin-
ner något hinder, i hvad land som helst, att förvärfys,
men som endast kan alstras af fri täflan.
Lika dåraktigt är det äfven, att vilja uppdraga en gräns
mellan stads- och landtmannsnäringar. Det orimliga
häruti visar sig bäst i omöjligheten att finna, hvar-
est denna gräns ligger. Fordom t. ex. har lin-
väfveriet här i Sverge utgjort en skrå-profession
Om nu ingen på landet boende skulle fått sälja linne,
på det ej linneväfvarne måtte lida intrång i sin handte-
rirg, — och hvarför skulle ickede vara lika berättigade
till skydd, som andra handtverkare? — månne icke då
nationen i stället hade lidit härpå så mycket mer? Kan
icke, på samma sått, möbeltillverkningen bland Lindome-
bönderne i Bohus-län, eller klockfabrikationen i Dalar-
na sägas utgöra ett intrång i stadsmannanäringarna? Och
likväl faller det numera ingen in att försöka hindra el-
ler klandra detta, emedan man inser att det måste vara
landets sanna fördel, ju mer befolkningen på landet kan
sysselsätta sig med binäringarijemte åkerbruket, samt att
detta alldeles icke verkar till skada för andra städer än
sådana, som icke ifrån börfan tillskapats af rörelsen,
utan endast af privilegier. Vi torde snart få en annan
anledning att återkomma på detta ämne, och anse der-
fore icke nödigt att här vidare fortsätta utvecklingen
deraf, helst det anförda utan tvifvel är nog för att tyd-
ligt uttrycka vår mening. — Andra omståndigheter fin-
nas visserligen äfven, som kunna gifva skälig anledning
till klagan, t. ex. det :missförhållande som stundom eger
rum mellan mästarne och deras arbetare ; men orsaken
ligger! der djupare, uti sjelfva den förändrade position
medelklassen intagit i samhället och det större afstånd
som derigenom borjat skilja den ifrån den egentligt ar-
betande, nu emot fordom; en position, hvilken är or-
saken till många flere symtommer af oro och skakningar
i den nuvarande tiden, än dem 2orgareStåndet öfverkla-
0 8 TT Tr