meen, och lotvar dem 1 sadant lall en grads avancement. Det säges alt Fransyska auxiliär-legionen i Spanien skall bringas till 12,000 man. De nya ministrarne Passy, Peiet och Sauzet hafva afsagt sig de 12,000 francs, som vanligen bestås hvarje ny konselj-ledamot till första inrättningen i hans hotel. Detta är så mycket vackrare, som de måhända snart nog komma i nödvändighet att göra ytterligare kostnader för uppbrytningen af de nya etablissementerne. Spanien. Mendizabal tyckes nu börja lyfta litet på det täckelse, som hittils höljt hans ryktbara finanshemlighet. Ett af de senaste numrorne af Gaceta innehåller ett dekret, som förordnar om försäljningen af alla nationalgods, hvaribland uttryckligen nämnes sådan egendom, som tillhört upplösta andliga korporationer, och blifvit indragna till staten. Jordegendom på landet kommer att delas i så små lotter som möjligt, och köpeskillingen får efter köparens eget val erläggas antingen i reda penningar, eller i Spanska konsohderade statsobligationer. I förra händelsen sker liquiden med en sextondedel årligen, tills summan är betald, i senare åter med en åttondedel hvarje år. I hvilketdera fallet som helst, antingen köparen betalar kontant eller med statsobligationer, erlägges en femtedel af köpeskillingen vid emottagandet af egendomen. Statsebligationerne mottagas till fulla nominalvärdet, men med vilkor att lika mycket erlägges af de trenne slagen, som bära 5 och 4 procent, samt de, hvilka ytterligare komma att konsolideras till 5.procent — således en tredjedel af hvardera sorten. Försäljningen kommer att ske genom offentliga auktioner. De inflytande kontanta medlen skola användas till afbetalningar på statsskulden, och statsobligationerne komma att offentligen uppbrännas, så att hela värdet af nationalgodsen kommer statens kreditorer till godo. Valmaceda, som Carlisterne intagit, har åter fallit i Christinos våld, och blifvit besatt af general Espartero. Den handelse, som inträffat efter platsens öfvergång till Carlisterne, ger ett klent begrepp om espriten och disciplinen inom Cordovas armt. Hela garnisonen, 350 man stark, öfvergick nemligen till Carlisterne, blott med undantag af tvenne officerare, och wtbytte de dekorationer de fått af Isabella, mot dem, som Don Carlos utdelar. Tillika befordrades hvarje officer em grad. De tvenne, som ej ville svärja pretendentens fana, belades med kedjor, och milisen, som deltagit i platsens försvar; fusillerades. Öfverallt der frivillige, miliser eller urbanos falla i Carlisternes händer, skjutas de för pannan. — De fasta platser på krigsteatern, som äro i Christinos? våld, skola vara ganska diligt bestyckade. I Valmaceda fanns blott. en niopundig och tvenne små kanoner; Carlisterne kommo med tio pjeser; första skottet de lossade, sprängde fästningsportarne, och nu måste garnisonen kapitulera. Cordovas fältherretalanger lära ej heller vara bland de utmåarktaste. Till Santander hade redan några tusen man af de nya rekryteroe ankommit, för att mottaga sina uniformer, hvilka erhållas från Frankrike. Mot slutet af denna månad skulle 40 å 30,000 man af den nya uppsättninen vara i fält, och man väntade sig då kombinerade och afgörande operationer af Cordova och Evans. England. Pensningsåtgarderne i Krakau, af de trenne såkallade beskyddande hofven, hafva gifvit Hr Stratford Canning i Underhuset (densamme som Kejsar Iticolaus vägrat emottaga såsom Eogelsk minister i St. Petersburg) anledning att fråga Lord Palmerston, huruvida regeringen erhållit officiell underrättelse om denna händelse? Lorden sade, att någon sådan väl änru icke kommit ministåren tillhanda, men att han ansåg troligt att Krakau blifvit besatt af Österrikare, emedan regeringen officiellt kände, ett tvist uppstått mellan senaten och de trenne hofvens residenter på stället, i anseende till de senares begäran om flere ;Polackars förvisande från staden och dess område. Lord Palmerston yttrade derjemte, att vid första anblicken såg det väl ut, som vore Wienertraktaten våldförd genom Krakaus besättande; men han kunde emellertid för närvarande icke yttra sig vidare i saken, än att regeringen skulle följa densamma med uppmärksamhet. Det säges att presicenten Jackson endast såtillvida antagit Englands erbjudna bemedling mellan Förenta Staterne och Frankrike, att han vill samtycka att låta betalningen af de 23 millionerne gå genom Englands händer, men att sjelfva etikettfrågan mellan de båda nationerne lemnades åt dem sjelfve att afgöra. Detta tycktes nästan Vara detsamma som att vägrabemedlingen , emedan det just är i etikettfrågan, sjel.va svårigheten ligger. Emellertid tviflas dock ej, att England skall lyckas leda underhandlingarne till ett fredligt slut. Ministören har ytterligare visat sitt försonliga sinnelag i Oraniefrågan, genom befallning till regeringen i Irland, att låta nedlägga alla processer mot Oraniemän. som äro anklagade för tumult och oroligheter vid