Article Image
. (Insändt.) OCKSA TILL FJERDEPARTS-EGARNE I STORA KOPPARBERGS GRUFVA. En insändare har i N:o 57 af Nya Aftonbladet i Stockholm låtit införa en artikel af den halt, att den i hög grad tarfvar en, för fjerdepartsegarne upplysande, tillrättavisning. Den artikeln börjande uppgiften, att koppartillverkningen af malm från St. Kopparbergs grufva under det nyss förflutue bruksåret med nara 700 Sk:tb öfverstiger den för förra året, är en osanning, troligen tillkommen genom okunnighet. Sant är, att invägningen af råkoppar från den 1 Nov. 1834 till samma dag 1835 öfverstiger den under förra bruksåret med nära 700 Sk:tb ; men denna bör ingalunda förblandas med tiilverkningen ), ty den, som har det minsta begrepp om kopparsmältnings-processen, vet, att en tid af ungefär ett halft år åtgår innan den ur grufvan upptagne malmen hinner till koppar förädlas, och således kan ingen förr, än ännu efter flere månader, veta, huru stor tillverkningen för bruksåret 1835 kan blifva. Skulle det sedermera befinnas, att tillverkningen under det sista bruksåret varit större än under föregående, hvilket troligen icke af någon annan än bergsmännen sjelfve kan upplysas, så bör man besinna, att, då kopvarpriset under sista året varit ungefär 10 R:dr B:ko lägre per Sk:tb, än under det föregående, om malmen af bergsmännen kunnat betalas efter det föregående årets. kopparpris, så skulle revenyen för det sista året betydligt öfverstigit den för det föregående, i stället för att den nu blifver ungefär en tredjedel lägre. Det är nemligen tydligt, att bergsmännen, som köpa malmen på auktion vid grufvan, måste råtta sig efter kopparpriset, ty om detta är lågt, så må väl den mindre inkomst, som verket i följd deraf får vidkännas, drabba verkets delegare, och icke dem, som åt delegarne förädla den råa massan till koppar. Af det här ofvanföre sagda kan tydligen synas attinsändarens i N:o 57 af Aftonbladet såväl uppgift, som den deraf dragne slutsats, äro alldeles falska. Hvad åter inrättandet af ett sammanbruk beträffar, har insändaren häraf, efter öfvervägande af de fleste dithörande omständigheter, kommit till en, den förre insändarens motsatt tanke. Ty då man betänker, huru stora kostnader genom nedsmältandet af malmen bergslaget måste vidkännas gepom anläggandet eller till anskaffandet af hyttor, bland hvilka de, som finnas på närmare håll vill grafvan; i anseende till den numera betydligt uppdrifna slaggkoppar-tillverkningen, torde vara oåtkomlige, hvarigenom en högre transportkostnad finge vidkännas, om de på längre afstånd från grufvan måste anläggas, samt man dentill lägger, atten större tjenstemanna-personal för detta ändamål skulle aflönas, hvilken icke kan antagas med samma nit och omtanke, som bergsmännen, hvilka sjelfve till sin egen bergning sköta sina bruk, skulle kunna förestå sina göromål, helst i en så ouppodlad kunskapsgren, som kopparsmältnings processen, der den noggrannaste och trägnaste eftersigt lärer vara af nöden, så kan man af detta och mycket annat, ännu oanfördt, ) sluta till hvilka resultater en sådan förändring, som denna, skulle leda. Hvad sist beträffar insändarens i N:o 57 af Aftonbladet beskyllningar emot bergsmännen, rörer det så mycket mindre insändaren häraf, som han icke intresserar sig hvarken för eller emot. dessa män, och troligen lemna de sjelfve dem icke oanmärkte, om de till annat finna sig befogade; men hvad sjelfva saken angår, skall insändaren häraf icke undandraga sig, att, om framdeles så kan behöfvas, lemna flere och vidiyftigare upplysningar, ty han är också en ; -Fjerdepartsegare; men som hellre vill hafva någon reveny, än ingen. S— den 18 Dec. 1835. ————— MJO SÅ Assn -. . Oo -——

15 mars 1836, sida 3

Thumbnail