dricka hans skål; hvaremot han i en utgifven proklamation utlofvat, att genast låta skjuta hvar och en för pannan, som tager en annau Väg från den såkallade fristadens gebit, an den anvisade, eller söker bryta sig igenom den Österrikiska kordongen. Byssland. Gazette de France innehåller, att den mellan Pruth och Dniepern förlagda Ryska Sydarmeen betydligt förstärkes och skall bringas till 60,000 man; att PolskLithauiska armzen utgör 50,000 man, (men man var osäker, om icke detta antal blott fanns på papperet, då sista rekryteringarne icke varit gifvande); att armden i norra och medlersta Ryssland samt Siberien omöjligen kunde utgöra 230,000 man såsom tyska blad föregifva. Kaukasiska armgen skulle, enl. Gen. Rautenstrauchs förslag, ökas till 70,000 man. Regeringen skall förehafva stora planer med de Kaäukasiska länderna: fråga vore att flytta hela folkstammar från deras fordna hem, för att sålunda tämja dem. Härmed skulle början göras redan i vår. Det värsta vore, att pengar felas alldeles; och för att afhjelpa denna brist omtaltes en förhöjning i stämpel-afgiften, samt förökande af bränvinsarrendesumman från 90 1:11 120 millioner o. s. Vv. Turkiet. Från Konstantinopel skrifves d. 3 Febr., att åtskilliga konferenser förefallit mellan Reis Effendi och Engelske Ambassadören, i afseende på Engelska flottans förstärkning i i Levanten, hvilken Porten anser för betydligare än den i sjelfva verket är. Ryske ministern Butenieff frågar: hvar är fienden? Fransyske ministern har begärt få veta, hvarföre Sultan sammandrager alla disponibla truppar och sitt artulleri i Taurus-bergen, och sätter hela sin flotta på krigsfot? men Turkarne gifva icke andra än evasiva svar. Den Engelska fregatt, som fört Sultans firman, rörande upphäfvande af Mehemed Alis monopolier till Egypten, hade återkommit till Konstantinopel, och medbragt den underråttelse, att Vicekungen med den mest utstuderade ödmjukhet mottagit den Storherrliga skrifvelsen. Det hade skett! vid fackelsken, och under kringbärande af rökelsekar, fyllda med de utsöktaste vällukter. Tvenne förnäma Belgier hafva ankommit till Konstantinopel, för att utverka Konung Leopolds erkännande af Sultan, ech man trodde att saken också skulle gå för sig, under Engelsk bemeäling.