afdelning, att denne ännu var sysselsatt med öf-
verläggning om den del af bevillmingen, som utgår
- under namn af charta sigillata, och att afdelningen ännu
ej vidrört frågan om bevillningen genom tull. Grefven
kunde ej heller vara okunnig derom; att tredje afdel-
ningen ännu afhandlade sättet att utgöra bevillningen,
under namn af postmedel, och nästan både natt och
dag den om bränvins-bevillningev. Många af Utskottets
ledamöter, som med Grefve Fersen i hufvudsaken de-
lade lika tänkesätt, funno likväl, att om genom Grefvens
förslags antagande, Utskottet blifvit tills vidare försatt i
overksamhet, följden deraf skulle, utan motsvarande nytta,
hafva blifvit dena olyckliga, att Riksdagen blott derig.-
nom kommit ait förlängas flera månader. Derföre blet
det sannolikt af högsta vigt, att undertrycka Grefvens
försl:g, som också lyckades. Sjelfva ideen deraf; att
Bevillnings-Utskoitet hade uteslutande rättighet och
skyldighet, att fordela alla bevillningar, gick derföre ic-
ke förlorad, och vi hafva förut visat, att så mycket af
Grefvens förslag, som var användbart, ändå, fast på sin
rätta tid, kom ait göra sig gällande.
Vi veta för öfrigt, att under riksdagen, bland Konsu-
tutions-Utskottets tidsfördrif vid lediga stunder, äfven
förekom frågan, att göra en grundlagsförändring, för att
sammansmälta Stats- och Bevillnings-Utskotten; men för
en hvar, som litet mera än sett sig om vid riksdagar,
är det ganska begripligt, att det ej låter sig göra, eme-
dan hvarje af Utskotten redan har tillräckligt att göra,
så att hvarje tillökning skulle bidraga dertill, att göra
Riksdagens slut ännu mera problematiskt. - Också förkas-
tades : den af Konstitutions-Utskottet tillskurna lappen.
Emedlertid hafva vi lofvat att bevisa, det åtminstone
vid denna riksdag. med bevillningsfördelningen tillgick
alldeles efter grundlagens bokstaf och anda, och således
fullkomligt i motsats af hvad Minerva derom berättat.
Det är också desto angelägnare, som hon på. sjelfva
Nyårsafton - uppdukat för, allmänheten den förebråelse
emot bevillnings-utskottets samtlige ledamöter, att ingen
af dem lyssnat till idden, att genom indirekt beskattning
minska :skattebördorna.. Detta är så mycket orättvisare,
som vi redan i det föregående styrkt, att bevillningen
på det hela vid riksdagen ökades med omkring 900,000
(säger. ;nioftndratusen) Rdr årligen, utan att derföre
allmänna -bevillningen förhöjdes, medan differensen la-
des på tull- och bränvinsbränning.
Vi hänvisa våra läsare till bevillnings-utskottets be-
rtänkande Nr 36. Det utmärker tydligt, att statsbristen
denna : gång , ganska riktigt. beräknades af bevillnings-
, utskottet till 6,859,690 Rdr, som med bevillning borde
.s fyllas, och huru detta skulle ske, föreslog också ut-
rs skottet sålunda, att
Karta-sigillata-afgiften upptogs till 357,000.
Postmedlen till i 450,000.
Salu-accisen ; till ..7,500.
Tullen till Å ; 2,950,000.
Bränvins ränningen till -750,000.
Tidningsstämpel-afgiften, utöfver de bland
Riksgälds-kontorets — tillgångar upptagne
9000 Rdr, till 1,000.
Kortstämpel-afgiften till 3,500.
Centonalen till 39,000.
Och allmänna bevillningen till 2,301,690.
, Summa 6,859,690.
Vi våga tro att detta betänkande, uti hvars bearbe-
tande Grefve Fersen haft en verksam del, och hvaraf
förtjensten således med skäl tillerkändes honom, håller
profvet vid en undersökning, huruvida bevillnings-
utskottet uppfyllt sin bestämmelse, att lemna en öf-
versigt af det hela, och att framvisa totala stats-
bristen, utan att sönderdela den, for att afleda upp-
märksamheten å : dess verkliga storlek. Motiver
saknades ej eller för hvarje beräkning, för alt ådaga-
lägga, det den största sannolikket företedde sig, att vid
verkställigheten kalkylen skulle slå in. Följden blef
ock, att ehuru en ledamot af Presteståndet dervid upp-
ställde : skrupler, och således framkom med det ovän-
tade förslag, att åter införa en ny art af bevillning, un-
der namn af fyllnadsafgift, att endast i händelse af be-
hof utgå, betänkandet ansogs af alla Riks-Stånden.
Minerva afbryter till slut sin afhandling med det
yttrande, att om Bevillnings-Utskottets öfriga arbeten
intet är att tillägga, sedan hon redogjort för det ären-
de vi nu äfven behandlat. Vi kunra ej instämma uti
Minervas sålunda fällda yttrande, då Bevillnings-Ut-
skottet hade sig till åliggande, att handlägga, bland an-
nat, det vigtiga ämnet: Tullsystemet, som både i financi-
elt, merkantilt, statsekonomiskt och moraliskt afseende
är förtjent af uppmärksamhet. Den torde likväl i an- .
nan väg uttaga sin rätt, och vi vilja således nu ej der-
med trötta våra läsare, utan hellre för detta ämne be-
gagna ett annat tillfälle. Vi tro likväl, att Bevillnings-
Utskottets betänkande N:o 10, hvarigenom föreslås, det
hädanefter icke något serskilt undantag för Finland
ce - PR,