BETRAKTELSER OFVER TIDNINGEN SYENSKA MINERVAS BETRAKTELSER VID RIKSDAGENS SLUT. Tredje Artikeln. (Forts. fr. N:o 55.) Den allmänna appiitärksambet, som under riksdagen försökte att fästas vid Ständernes beslut, att afslå ett af Kongl. Maj:t i Nåder begärdt anslag af 90,000 Rdr årligen för Krigs-Kollegii departementer, eller såsom det också kallas: för armeens beklädnad och materiel, föranleder 053 att till framtida upplysning och rättelse uppehålla oss vid deita ämne. Vi hafva dertill afven ett annat skäl: det nemligen, alt man så länge vände frågan upp och.ner, ait slutdigen mången började tro, det Ständernas afsigt var, att lemna bevärmgsmanskapet utan kläder, hvilket visst icke var meningen eller kän tillräknas Ständerne om så sker. Enligt föredragandens för Krigsärenderna underdåniga förslag, intaget i StatsRåds-protokolict dena 18 Jan. 1834 och som grundlade Kongi. Maj:ts Nådiga proposition i ämnet, erfordrades för Krigskollegii departementer 786,165 Rdr, deraf för Artilleri afdelningen 197,8653 för Utredmngs afdelningen 336,300 och för Fortifikations-afdelningen 52,000 S:a Rdr 786,165 deraf voro på gamla Riksstaten anslagne 626,000; så att en brist visade sig af 160,165; men då det togs för gifven sak, att de 70,000 Rdr, hvilka Ständerne de sista dagarna af förra Riksdagen, bestämdt endast såsom en tillfällig förstärkning af ofverskottsmedien, beviljat till nästa Riksdag, skulle, i likhet med vana, vid den kommande blifva ett stående anslag på stat . 70,000 saknades endast de. nu fordrade runda 90,000 Dervid upplystes likväl, att Kollegii utgifter minskats med 10,009 Rdr, som förut af anslaget utgått till fångar och fängelser, hvilken utgift nu mera kommit att bestridas af medel från åttonde hufvudtiteln. Följakteligen blef, om förra anslaget för kollegii departementer bibehölls och det tillfälliga anslaget af 70,000 Rdr uppfördes på stat, kollegii tillgång effectift ökad med 30,600 Adr. Såsom grunder vil det ökade behofvet anfördes ökade priser, ett försämradt mynt och deref föranledda högre passevolance-anspråk, samt det tillvaxta antalet af beväringsmanskap, som fordrade beklädnad och utrustning. Det är att mirka, det inga andra priser än möjligen det å ull sedan sista Riksdagen stigit, att myntvärdet genom realisationen vunnit stadga, och att särskildt :20,000 Rdr nu tillades förra anslaget för Bevaringens vapenöfningar. Dentil kommer att nödiga medel för Bevärmgsmanskapets beklädnad innefattades uti den summa, som för kollegii utrednings-afdelning uptogs med 536,300 Rdr årligen, genom beräkning deruti for berörde behof af 114,000 Rdr årligen, och deribland af 69,000 Rdr årligen endast för beväringens förseende med råckar och byxor. De: är således ett misstag att föreställa sig, att genom saknadt bifall till ett nytt anslag af 90,000 Rdr för Krigskollegii departementer, beväringsmanskapet får vidkännas denna brist, utan är mera sannolikt att, då, på sätt Kongl. Maj:t i nåder behagat förklara, beholvet af nödig beklädnad för beväringen har ett gifvet företräde, något annat mindre angeläget behof derföre måste vika. — Stinderne underläto emedlertid ej, att såsom ett medel til. betydlig besparing i underdånighet föreslå, om icke, så:om nu tillgår med anskaffning af strumpor och skor, till de beväringsskyldiges fria val kuvade öfverlemnas, att emot en afpassad lämplig vedergällning i penningar sjeliva äfven förse sig med råckar och byxor, dervid Ständeraa tillika yttrade den öfvertygelsen, att om den blifvande beklädnaden rättas efter den inom hvarje provihs vanliga drågt, dock med enhet i formen eller rättare skärning af råcken, skulle den i flera hänseenden besvärliga och till kostnader ledande anskaffningen och vården af beväringsmansk apets omnämnde persedlar småningom: och tilläfventyrs innan korrt kanna upphöra, till båtnad såväl för staten som för den enskilda. Vi dela fullkomligt denna öfvertygelse, och tro, att många med oss erkänna att berörde utväg väl vore värd att försökas, åtminstone i vissa landsorter, der det visst ej ökar hågea för vapenöfningen att derföre iklädas en, om också hel, derföre icke alltid fullkomligt snygg mundering, om hvars noggranna vård den beväringsskyldige ej kan vara serdeles angelägen, då den efter några dagas bruk åter aflägges, för att sannolikt aldrig mera återtagas. Vi böra emellertid ej förtiga, att enligt hvad offentliga acta utvisa, i kronans förråd till begagnande, endast i händelse af krig, böratjfinnas 15,000 lifmunderingar för beväringen, anskafiade för extra anslagen vid förra riksdagen. Fö Innan vi lemna tredje hufvadtiteln, böra vi, såsom ett ytterligare bevis derpå att Siats-utskottet icke utöfvar den makt som Minerva, såsom erkänd vän af aristokra