rium vill uteslutande råda. om sina arbetare, som gör
att de äro — hvilket till och med erfarenheien någon
gång bestyrkt — tämligen samtagna.
Man skall kanske förebrå oss en nog skarp ton emot
Konöistorrum; och det gör oss ondt, om saken föran-
ledt dertill, i synneshet då vi i allmänhet trott oss
mårka, att Stera Konsistorium innesluter inom sig män,
om hvilka man haft anledning att göra sig det begrepp,
att de förmå uppskatta vigten af folkundervisning, ja
erkänna, att den är åtminstone lika helig som prester-
nas befordran. För vår deltro vi, att, om ock kyr-
kans rättigheter äro heliga, så äro dock det upväxande
slägtets anspråk på bildning heligare.
Ifrån högsta ort kunde intet annat än bifall till Kon-
sistorii framställningar väntas, så länge Hr von Hart-
mansdorff är rådgifvare i eklesiastik-äremder. Afslaget
(gitvet den 28 Nov. 1835) på Hr Waksons ansökan
grundas på följande räsonnement : Alldenstund Kongl
Maj:t, med afseende på prestes ..ets anförande mot
de öfriga riksståndens den 3 . i 1829 gjorde under-
dåniga anhållan, att den prestman, som kallades till
lärare vid en lankasterskola, hvarest minst 75 barn
undervisades, måtte fertfarande få åtnjuta sin förut
innehafvande tjensteårsberäkning, genom nådigt cirku-
lär af den 13 Februari 1830, förklarat sig icke finna
skäl dertill samtycka; så och enär Skara stift redan
erhållit, genom barnskolan i Skara stad, tillfälle att
bereda sig en normal-vexelundervisningsanstalt, har
Kongl. Maj:t ännu mindre kunnat bevilja närvarande,
af enskilda personer framställda ansökning.
Det första, man anmärker, är, att Konsistorium fått
sin mening gällande. dock icke på sina egna skäl. Det
ser, ut, som om Konsistorium antingen icke afvetat cir-
kuläret af d. 13 Feb. 1830, eller ock trott (hvad vi äfven
misstänka), att det icke är tillämpligt till förevarande
fall. De tre stånden önskade ett allmänt stadgande, att
hvarje prest, som undervisade i vexelundervisningsskola
med 75 elever, skulle åtnjuta tjensteårsberäknivg. Detta.
kunde i så måtto hafva varit betänkligt, som en sådan
skola skulle kunnat inrättas på obestämda utsigter, utan
att vara fixerad vid något ställe och utan bestämd fond,
som försäkrade dess tillvaro för längre tid, än händel-
serna medgåfve. Oss förefaller det, som det allmänna
stadgandet blifvit afslaget just derfore, att Kongl. Maj:t
ville förbehålla sig att vid hvarje förekommande enskildt
fall pröfva, huruvida omständigheterna voro gynnande,
om t. ex. skolans ändamålsenlighet och fortfarande be-
stånd eller lärarens anständiga utkomst vore tryggade,
om skolans styrelse företedde någon garanti, 0. s. V.
Fanns säkerhet för allt dylikt, då torde de betänklig-
heter varit häfna, som verkligen funnos emot ett allmänt
stadgande, som kunnat skaffa förmåner åt den efemere
läraren vid en efemer inrättning, med en likaledes efe-
mer — elevepersonal. Vitro sålunda icke, att Kongl.
Maj:t varit af bemälde cirkulärer hindrad att bevilja Hr
Waksons ansökan, som gick ut på att försäkra ett helt
pastorat om en väl Joterad och väl inrättad folkskola för
xommande tider.
Hvad angår det skälet, att Skara stad redan fått en
Normal-vexelundervisningsanstalt, så förstå vi icke på
ringaste vis, hvad verkan det kan hafva på förevarande
fråga. Det skulle på sin höjd bevisa, att Hr Waksons
skola, likasom hvarje annan, har tillfälle att få sig lära-
re. Skolor skulle icke inrättas, emedan man har till-
fälle att få lärare?! Derföre att på ett ställe i landet
finnes en god plantskola, behöfva inga träd utplanteras?!
Eller skulle meningen vara, att prester ej böra tagas,
eftersom andra kunna fås? Denna mening är åtminsto-
ne icke uttryckt och skulle innebära en inkonseqvens,
så länge vi hafva en mängd dylika skolor, åt kvilkas
lärare prestlig sjensteårsberäkning är beviljad. An en
gång: vi äro alldeles förvånade och begripa icke, huru
ett dylikt skäl kunnat komma: i dagsljuset.
På så goda grunder har man nu afvisat en välvillig
medborgares ädelmodiga anbud att uppfylia ett högst
vigtigt behof. Följden blifver, att Hr W. tager tillbaka
sin disposition, och att andra, som kunde vara hugade
att göra dylika, afskräckas och bringas till likgiltighet
för den stora angelägenheten.
Engelska blad innehålla icke sällan — detaljer om det
2 2 DAR a