NA nara 2 ee NR SE SRA SATSA SMET Ae.
do
undervisningsverket kunna beredas genom användande
af några sådana ecklesiastika tillgångar, genom hvilkas
anlitande ingen förnärmades, såsomfett nådår vid hvarje
pastorsledighet o. s. v. Beklagligtvis ansåg Preste Stån-
dets pluralitet saken icke så, och man fick, med anled-
ning af ett förord för mouonren till undervisningens bä
sta, till och med läsa, i en mycket famös och mycket
god tidning, en artikel, hvari en prelat beklagade sig,
ant man snart torde vilja viäka Pre terna ur prediksto-
len.? En del af Ståndet beklagade sig ock öfver all-
mogens ogivhet mot miättningen af skolor.
Af denna: sista klagan hade man bordt kunna sluta,
att Högv. Preste Siåndet skulle med glädje omfatta och
befordra hvarje tillfälle, som af någon lycklig händelse
eller enom enskild mans välgörenhet (således utan in-
grep Kyrkans heliga egendom) bereddes, att få fond
til folkskolor; man hade haft skäl förmoda, att kyrkan
skulle gå en dylik välgörenhet till mötes med någon
uppoffring å sin sida, för att befordra det goda ändamå-
let, åtminstone om denna oppoffring varit indirekt och
icke kostat kyrkan någon ipenningar beräknehg utgift.
Så synes imedlertid icke vara förhållandet. En händelse
har inträffat, som redan af en annan tidning är releve-
rad och hvarom vi äfven anse oss böra anställa några
betraktelser. En akiningsvärd medborgare ville inrätta
en folkskola i sin födelsebygd, sedan han, under, ett
längr vistande i främmande land, samlat förmögenhet och
vu, återkommen till fäderneslandet, för att här sluta sina
dagar, önskat kunna använda en del af sitt jordiska
goda till den ädlaste och nytligaste välgörenbetsanstalt,
som finnes, eller det uppväxande slägtets uppfostran.
Det var Possesionaten Hr Wakson, som till under-
håll för en folkskola för Horns församling i Skara stift,
der han var född, anslog frälsehemmanet Axtorp med
alla byggnader och lägenheter, utom tvänne rum och
ett kontor, hvilka Hr W. fö behållit sig sjelf i skolhu-
set under sin lifstid. Enligt stiftelsebrefvet skulle — när-
maste tillsynen öfver skolans ekonomiska angelägenheter
och hemmanets skötsel, äfvensom öfver undervisningens
ändamålsenliga fortgång, anförtros åt en Direktion, be-
stående af Kyrkoherden, samt Horns, Frödsveds och
Säters socknars kyrkovärdar, samt en af församlingar-
na vald ledamot från hvadera af dessa :socknar. Denna
direktion skulle hvarje år till Stftets Biskop och Kon-
sistorium aflemna berättelse om undervisningens gång i
skolan. Läraren borde vara Prestman; och i händelse
Konungen skulle i Nåder bifalla, att han för tjenstgö-
ringen i skolan finge åtnjuta enkel tjenstårsberäkning i
ecklesiastik. befordringsväg, skulle med tillsättningen så
tillgå, att efter anslag och ansökning hos konsistorium,
samt pröfning derstädes af den sökandes kompetens, Wak-
son under sin lifstid, och derefter framgent direktionen
skulle utnämna Läraren, Kompetent vore hvarje prestman,
som hade insigt i vexelundervisningen och af Biskop
och Konsistorrum vore känd för Gudsfruktan och goda
seder. — Som hemmanets afkastning är tillräcklig för
att bereda en Lärare fullkomlig bergning, så skulle han
enl. stiftelsebrefvet icke få ätaga sig sådana presterliga
förrättningar, eller andra göromål, som föranledde hans
frånvaro ifrån skolan under den för undervisningen be-
stämda tid, likväl med rättighet att vid anmodan för-
rätta den vanliga gudstjensten i Horns eller någon af an-
gränsande kyrkor. Stiftelsebrefvet innehåller vidare fö-
reskrifter i afseende på undervisningsämnen, läromethoden,
som skulle vara vexelundervisning, skolårets längd, samt
åtskilliga kontroller, syftande att bevara skolan ifrån för-
fall, och slutar dermed, att om den - underd. ansöknin-
gen om tjenstårsberäkning för Läraren skulle bifallas,
komme lägenheten genast att af Hr Wakson upplåtas,
men i motsatt händelse skulle stiftelsen helt och hållet
förfalla.
Då denna underd. ansökning till Kongl. Maj:tingafs,
understöddes den på det högsta i en serskild: skrift af
forsamlingens kyrkoråd och fleste fastighetsegare, som
vitsordade det stora behofvet deraf, i anseende till den
vanvård och brist på anstalt för barnaundervisningen,
som då förefans, samt ådagalade svårigheten
att fästa en skickhg lärare vid skolan, såvida han icke
för framtiden försäkrades om befordringsrätt inom det
andliga Ståndet. (Dessutom hade Hr Wakson i sin
stiftelse gjort bifallet till ansökningen till- ett hufvud-
vilkor för dispositionen.)
Skara Konsistoriun, till hvars underd. utlåtande an-
sökningen utställdes, fann sig dock föranlåtet att afstyr-
ka bifall. Konsistorium här, sager det, alltid afstyrkt
dylika , ansökningar, emedan presterlig meritberäkning
för lärare vid de lägre folkskolorna skulle högst men-
ligt inverka på det vid församlingarna tjenstgörande pre-
sterskapets befordran — och presterskapets befor-
dran är naturligtvis för Kyrkan af vida högre vigt än
folkundervisningen.!- — Kons. erkänner fullkomligt Hr
W:s ädelmod och nitälskan för den högst vigtiga barn-
. undervisningen ; men han har, i Konsistorii ögon,
Ås a larna ÅSälILA. 3 Ffillgndasosaandet af hanc