minstone mycket mildras i StatsRådet. Vi hafva icke hört någon enda, hvars omdöme vi varit i tillfälle att inhämta, som ej ansett, att näst det Kongl. cirkuläret om sockenstämmorna, i sednare tider ingen regeringsåtgärd i så hög grad väckt uppseende hos allmänheten, som det Kongl. tilståndet för den för medikamenters förfalskning tilltalade apothekaren Magdelo på Ladugårdslandet, att få sälja sina privilegier, hvarom beslutet var in extenso -infördt i gårdagens blad. Hvad den förra åtgärden beträffar, som föranledt en så b:skedlig och human förklaring i gårdagens Statstidning, hvilken visar att vederbörande nu. efteråt senterat saken på dess rätta sida, så lände. den åtminstone till ursäkt, att ingen lider genom följderna mer :än vederbörandes eget anseende; men hvem vet, om icke det exempel, som konsiderationen med en person af det slag som Magdelo lemnar, är mera betänkligt. TI alla fall förtjena såväl Sundhetskollegi1 resonnemang som det ampla bifall regeringen deråt gifvit, båda i hög grad en skärskådande uppmärksamhet,, hvilken vi anse åligga oss så mycket mera, som vi först framdrogo hela: denna sak inför publiken. Hvad är väl hufvudsumman af Kollegii ntlåtande: Je! att Kollegium funnit Magdelo oduglig till apothekare, och derföre suspenderat honom, men det oaktadt ännu anser outredt, genom hvilkens förvållande förfalskningarna tillkommit; och att, emedan Magdelo genom sina förseelser, i fall de skulle befinnas falla honom till last, ostridigt gjort sig förlustig sitt privilegium, (hvilket tydligen ligger i den förklaringen att kollegium anser honom afgjordt oskicklig att för framtiden förestå apotheket), så tillstyrker kollegium att han må få försälja privilegierna, (som utgöra en egendom af 15 å 16,000 Rdr värde), till samma person hvilken förestått apotheket under den tid Magdelo varit sjuk, och detta, medan Kollegium sjelf anser outredt, huruvida felaktigheterna varit denne persons skuld eller apothekarens eller någon annans ?!!t-— Går man litet längre in i saken, hvaraf vi sökt förskaffa. oss närmare kännedom, så förekommer icke blott denna orimlighet i slutsatsen, utan med sjelfva — kollegii uppgifter hafver det sig ock på ett eget sätt. Vi taga oss i detta afseende friheten till Höglofl. Kollegii, om icke besvarande, åtminstone begrundande, framställa några oförgripliga frågor. Hvarfare har Kongl. Kollegium t. ex. endast under det beskedliga namnet felaktighet gjort regeringen uppmärksam derpå, hurusom Apotekaren Magdeko för flera år sedan beträddes med att hafva befallt sin discipel, det tillredningen af den ?olycksaliga kamfertoljan skulle ske med endast t af den Kamfert pharmacopen föreskref? Om det är sant eller icke, att vid Samma tillfälle visitator nekades att undersöka en uti ett ståndkäril befintlig kumminolja, hvilken Magdelo hade uppgifvit vara blandad med sprit, hvarföre den såldes under namn af kumminspiritus; och ändtiligen om icke, vid samma tillfälle, visitator gick miste om att göra bekantskap med en portion Hoffmans droppar, emedan dessa vore beredda efter gamla methoden! — Vidare framställes till Kollegii besvarande, hvarföre just kamfertoljan nu omnämnes, då vida svårare anmärkningar vid senare visitationen gjordes mot flera distillerade vatten, mot kräkroten, mot det finfilade jernet, i hvars ställe något som liknade smedsslagg förefannus? m. m. Hvilka begrepp hyser Kollegium i medicinen, då det till Konungen gör den uppgiften, att några menliga följder för hälsan icke af de felaktiga medikamenterna kunnat uppkomma? Eller hvartill tjenar då, t. ex. en föreskrift om kräkmedel i en farlig sjukdom, när sjelfva Sundhets kollegium anser pvågonting menligt för hälsan icke kunna uppstå, i fall kräkmedlet icke gör verkan?, Hvarföre kallar det milda kollegium sådant felaktigbet, som dess ombudsman, och förmodligen alla andra äfven, ge sitt rätta namn: svek och bedrägeri? En är det icke bedrägligt och svekfullt ast låta betala sig fullt ut för läkemedel som inne