ra år, dock med undantag iaf det sist förflutna, väl betalt den inhemska goda ullen. — Under koleraspärrningarne, då lurendrägeriet för en tid upphörde, hade deras Kläden god afsättning, men klagan öfver bristande afgång har sedermera försports, emedan utlänningen. (så vill man åtminstone påstå) i trots af alla förbud, finner utväg att sälja bättre — eller åtminstone lika godt kläde, till bättre köp. — Hvad är då orsaken till denna det Svenska klädets större: dyrhet? Den enda sanna af de grunder, som vanligen anföras, är att ullen här är dyrare än i Tyskland, emedan frakt, tull, risico och handelsvinst måste läggas till det pris, som der för densamma betalas. Deremot hafva de Svenska fabrikante na fördelen af lägre arbetsoch vedpriser, lätt penningetillgång, för låg ränta, hos regeringen, som är deras förläggare, samt åtminstone så mycket högre betalning för deras produkt, som smuggelkostnaderna och handelsvinsten på det lurendrejade ålädet utgöra. — De säga oss att de, det oaktadt, icke kunna konkurrera med utlänningen, och det ser åtminstone så ut, som om detta vore. sant; men de skä!, som vanligen uppgifvas, utgöra hvarken den enda, eller ens den väsendtliga orsaken. dertill. Vi tro att 3:ne andra, hittills merendels förbisedda orsaker, verka detta menliga förhållande. Den första är, som redan blifvit nåmndt, den alltför lätta kapitaltillgången och det ordentligen orgåniserade : kreditvingleri, som deraf uppkemmit, hvilket lockar en mängd personer, utan hvarken pekuniärt eller imellektuelt kapitel, att blifva fabrikanter. Deras konkurrens och vingleri skadar de större fabrikshusen och deras dåliga kläden nedsätta förtroendet för Svenska kläden i allmänhet. — Den andra orsaken ar, bristande ullkännedom, och deraf härflytarnde misstag vid inköpet af ull, samt likgiltighet vid den så högst vigtiga sorteringen, hvilken vid de flesta af våra klädesfabriker verkställes med en vårdslöshet, om hvilken man knappt kan göra. sig föreställning. — Det är klart att bedömande af ullens finhet och lenhet — de båda hufvudsakliga egenskaperna — fordra ett skarpt öga och en fin känsel. Derföre pretenderar man ej i Tyskland, att en ullsorterare skall medhinna mer än cirka 60 tb om dagen, och utväljer till detta yrke ungt folk med oförslöade sinnesverktyg. En olikartad ull sorteras af ullhandlaren i många klasser ); ett mera homogent ullparti i färre; men intet parti är så likartadt, att det, vid sträng sortering, icke åtminstone sönderfaller i 8.a 10 sorter, och ett sämre, kan till och med delas i 20 och derutöfver. Det oaktadt nöjer sig den utländska fabrikanten icke med ullhandlarens sortering, utan underkastar ullen en ännu strängare behandling. Ja, denna noggranhet går stundom så långt, att på ull med grofva spetsar, afklippas topparne med sax — en operation, som kal: Jas ciselermng. — Nå väl! Vi hafva sett en fabrikant, då han på förra ullmärknaden icke visste hvad han skulle få att tadla på ett vackert ullparti, afslita en ulllock på midten, och visa de afslitna ändarna, med utropet : spetsar? I — Vi hafva vid våra Svenska fabriker, sett utlefvade gummor, med glasögon på näsan, sortera 209, ja ända till 400 skålp. om dagen. Och sorterna som göras? De äro — förunderligt att säga — nästan alltid fyra. Ullen må vara likartad eller Colikartad; det parti som skall sorteras må, enligt dess natur, bestå af 8 eller 20 sorter — madamen får ej göra flera än fyra deraf, och hon gör det ock till allas förundran. — Vi hafra sett fabrikanter, vid inköp. af på Ullkontoret sorterad ull, kasta flera sorter tillsammans, tånder förklaring, att såsträng sortering tjenade tillingenting. — Vi hafvo af en Svensk fabrikssorterare, då vi. frågade honom om beskaffenheten af ett visst ullparti, fått det svaret, att det vore så vackert, att hela fällar. kunde kastas i ett sortiment.? Och då vi invände, att han väl åtminstone måtte frånskilja den med fodersmolk orenade halsullen, och den del af lårullen, som ännu satt qvar vid fällarne; svarade han: Ah! vi taga det icke så mogal! Hundrade dylika exempel att förtiga. Är Jå — torde man fråga — sorteringen af så stor vigt? En korrt framställning skall besvara denna fråga: Sorteringens ändamål ör att åtskilja de . ullsorter som äro hvarandra olika till finhet, lenhet, elasticitet eller glans. Vi vilja här blott hålla oss till den första egenskapen, eller finheten. Antingen att ett ullparti bestode till hälften: af fin och ull hälften af grof ull. — Delades dessa genom noggrann sortering, så skulle fabrikanten deraf tillverka t. ex. ett stycke fint och ett stycke groft kläde; men om dessa olika ullsorter förblifva blandade; så bilda, vid spinningen, de gröfre ) Vid jemförelsen emellan godheten af Svenska och utländska kläden, bör man alltid erinra, att de som hit insmugglas äro utskotts-kläden, emedan utlänningen icke gerna riskerar de goda varorne i lurendrägeri-spekulation. 2) Dessa äro Electa 1, electa 2, prima 1, prima 2; sekunda, tertia, qvarta, gqvinta, sexta, electa stvckull.