ra år, dock med undantag iaf det sist förflutna, väl betalt
den inhemska goda ullen. — Under koleraspärrningarne,
då lurendrägeriet för en tid upphörde, hade deras Kläden
god afsättning, men klagan öfver bristande afgång har se-
dermera försports, emedan utlänningen. (så vill man
åtminstone påstå) i trots af alla förbud, finner utväg att sälja
bättre — eller åtminstone lika godt kläde, till bättre köp.
— Hvad är då orsaken till denna det Svenska klädets
större: dyrhet? Den enda sanna af de grunder, som
vanligen anföras, är att ullen här är dyrare än i Tysk-
land, emedan frakt, tull, risico och handelsvinst måste
läggas till det pris, som der för densamma betalas.
Deremot hafva de Svenska fabrikante na fördelen af lä-
gre arbets- och vedpriser, lätt penningetillgång, för låg
ränta, hos regeringen, som är deras förläggare, samt åt-
minstone så mycket högre betalning för deras produkt,
som smuggelkostnaderna och handelsvinsten på det lu-
rendrejade ålädet utgöra. — De säga oss att de, det
oaktadt, icke kunna konkurrera med utlänningen, och
det ser åtminstone så ut, som om detta vore. sant; men
de skä!, som vanligen uppgifvas, utgöra hvarken den
enda, eller ens den väsendtliga orsaken. dertill. Vi tro
att 3:ne andra, hittills merendels förbisedda orsaker,
verka detta menliga förhållande. - Den första är, som
redan blifvit nåmndt, den alltför lätta kapitaltillgången
och det ordentligen orgåniserade : kreditvingleri, som
deraf uppkemmit, hvilket lockar en mängd personer,
utan hvarken pekuniärt eller imellektuelt kapitel, att
blifva fabrikanter. Deras konkurrens och vingleri ska-
dar de större fabrikshusen och deras dåliga kläden ned-
sätta förtroendet för Svenska kläden i allmänhet. —
Den andra orsaken ar, bristande ullkännedom, och der-
af härflytarnde misstag vid inköpet af ull, samt likgil-
tighet vid den så högst vigtiga sorteringen, hvilken vid
de flesta af våra klädesfabriker verkställes med en vårds-
löshet, om hvilken man knappt kan göra. sig föreställ-
ning. — Det är klart att bedömande af ullens finhet
och lenhet — de båda hufvudsakliga egenskaperna —
fordra ett skarpt öga och en fin känsel. Derföre pre-
tenderar man ej i Tyskland, att en ullsorterare skall
medhinna mer än cirka 60 tb om dagen, och utväljer
till detta yrke ungt folk med oförslöade sinnesverktyg.
En olikartad ull sorteras af ullhandlaren i många klas-
ser ); ett mera homogent ullparti i färre; men intet
parti är så likartadt, att det, vid sträng sortering, ic-
ke åtminstone sönderfaller i 8.a 10 sorter, och ett
sämre, kan till och med delas i 20 och derutöfver.
Det oaktadt nöjer sig den utländska fabrikanten icke
med ullhandlarens sortering, utan underkastar ullen en
ännu strängare behandling. Ja, denna noggranhet
går stundom så långt, att på ull med grofva spetsar,
afklippas topparne med sax — en operation, som kal:
Jas ciselermng. — Nå väl! Vi hafva sett en fabrikant,
då han på förra ullmärknaden icke visste hvad han
skulle få att tadla på ett vackert ullparti, afslita en ull-
lock på midten, och visa de afslitna ändarna, med
utropet : - spetsar? I — Vi hafva vid våra Svenska
fabriker, sett utlefvade gummor, med glasögon på nä-
san, sortera 209, ja ända till 400 skålp. om dagen.
Och sorterna som göras? De äro — förunderligt att sä-
ga — nästan alltid fyra. Ullen må vara likartad eller
Colikartad; det parti som skall sorteras må, enligt dess
natur, bestå af 8 eller 20 sorter — madamen får ej
göra flera än fyra deraf, och hon gör det ock till allas
förundran. — Vi hafra sett fabrikanter, vid inköp. af på
Ullkontoret sorterad ull, kasta flera sorter tillsammans,
tånder förklaring, att såsträng sortering tjenade tillin-
genting. — Vi hafvo af en Svensk fabrikssorterare, då
vi. frågade honom om beskaffenheten af ett visst ullparti,
fått det svaret, att det vore så vackert, att hela fällar.
kunde kastas i ett sortiment.? Och då vi invände, att
han väl åtminstone måtte frånskilja den med fodersmolk
orenade halsullen, och den del af lårullen, som ännu
satt qvar vid fällarne; svarade han: Ah! vi taga det
icke så mogal! Hundrade dylika exempel att förtiga.
Är Jå — torde man fråga — sorteringen af så stor
vigt? En korrt framställning skall besvara denna frå-
ga: Sorteringens ändamål ör att åtskilja de . ullsorter
som äro hvarandra olika till finhet, lenhet, elasticitet
eller glans. Vi vilja här blott hålla oss till den första
egenskapen, eller finheten. Antingen att ett ullparti
bestode till hälften: af fin och ull hälften af grof ull. —
Delades dessa genom noggrann sortering, så skulle fa-
brikanten deraf tillverka t. ex. ett stycke fint och ett
stycke groft kläde; men om dessa olika ullsorter för-
blifva - blandade; så bilda, vid spinningen, de gröfre
) Vid jemförelsen emellan godheten af Svenska och
utländska kläden, bör man alltid erinra, att de som
hit insmugglas äro utskotts-kläden, emedan utlän-
ningen icke gerna riskerar de goda varorne i luren-
drägeri-spekulation.
2) Dessa äro Electa 1, electa 2, prima 1, prima 2;
sekunda, tertia, qvarta, gqvinta, sexta, electa stvckull.