skapet, jemte Herr och Fru Torslow, väntades i går hit.
till Staden. -Representationerne å större Teatern lära
vara ämnade att börjas nästa Fredag, och derefter fort-
sättas, som vanligt, treone gånger i veckan (Tisdagar,
Fredagar och Söndagar) till början af April månad.
(Götheb. Pagbl.)
; i (Insändt.)
OM SVENSKA KLÄDESFABRIKERNA OCH
ULLPRODUKTIONEN.
Det finaes ea ört, som af botanisterne kallas filius
ante patrem, emedan blomman visar sig före bladen;
och den har synts oss vara en icke opassande bild af
våra klädesfabrikers uppkomst och utveckling, hvilka
uppskjutit långt tidigare än ullproduktionen, på hvars
kraftiga tillvext och lfliga florerande, de dock ytterst
och säkrast bordt gruada sitt bestånd. Nu då ändt-
ligen bladen börja utveckla sig och hela plantan deri-
genom borde vinna i styrka och varaktighet, synes
blomman börja frukta, att de endast skola borttaga
solljuset för henne, och det är fara värdt att hon hatar
dem, hvilkas inflytande dock är oumbärligt, vm hon
skall kunna. blifva annat än en snart vissnande blom-
ma, om hon verkligen skall bara mogen frukt. j
Det kan ej nekas att en spänning har uppstått emel-
lan fabrikanter och ullproducenter, som börjat med att
skada de sednare och sannolhkt i sin fortgång kommer
alt skada de förra, för att ändteligen i sina yttersta re-
sultater. skada bågge två. De flesta strider uppkom-
ma dock genom missförstånd och falsk uppskattning
af de stridandes ställning. Denna skrift är derföre ett
anspråkslöst försök att utreda det närvarande förhållan-
det af båda dessa industrigrenar. i
Vi tala med en fabrikant och han dröjer vanligen
icke länge innan han klagar öfver svårigheterna i sitt
yrke: De utländska klädena heter det insmugglas
och uttränga de Svenska; den Svenska fabrikanten kan
ej arbeta för lika godt köp; att hans vara är bättre
och solidare, derpå fäster man ej afseende, köparne
vilja hafva godt pris och förstå ej värdera-en god vara;
den, svenska ullen faller sig dessutom ej så bra att
arbeta, som dem utländska, och följden af allt detta
blifver fabrikernas undergång, om ej ett strängt hand-
hafvande af införsetförbudet för utländska kläden, gör
detia förbud till en verklighet; - vi, kunna: derföre ej
bevilja så höga ullpriser, som de förflutna årens, om
vi skola hafva någon vinst på vår rörelse? o. s. Vv.
Sådan är den allmänna tonen, och vi vilja ej betvif-
la ait man verkligen menar hvad man säger; men saken
förtjenar närmare undersökas: Vända vi vår uppmärk-
samhet på detaillerna af den Sveuska klädesfabrikatio-
nen, Så finna vi strax att fabrikanterna dela sig i 2:ne
stora klasser. Den ena utgöres af personer, som med
liten bildning, ) föga kunskap, otillräckligt kapital och
snart sagt inga förlager, bemöda sig att af Islands och
Jutlands grofva ragg, som visserligen kallas ull, till-
verka klåden för hvilka de fordra 5 å 6 R:dr och
derutöfver, och — Gudi klagadt: — äfven ofta er-
hålla det. — Utan ullkännedom köpa de ullen på måfå,
och då de icke hafva kunskap i sorteringen, blifver
klädet ojemnt, bältigt och med ett ord dåligt. Vanli-
gen hafva de icke tvättningsanstalter, utan låta andra
tvätta ullen, hvarvid tvättaren icke underlåter att be-
räkna sig stor viktforlust till godo, ja ofta så stor, att
det väcker den sakkunniges åtlöje och förvåning. Nu
spinnes ullen, äfven hos andra, klädet väfves väl hos
ägaren sjelf, men ofta med otrolig vårdslöshet; inslaget
som bär vara vått, är stundom halftorit genom väfva-
rens slarf, och personalen i väfstolarna ombytas, så att
samma stycke kläde väfves med olika handlag. Sedan
vafningen är skedd, skickas det till andra för att fär-
gas och valkas, och ändteligen för att öfverskäras och
appreteras — operationer , genom hvilkas an-
vändande nan hoppas afhjelpa eller öfverskyla alla de
fel som vid sjelfva fabrikationen blifvit begångna, ehuru
naturligtvis med föga framgång. — Sjelf har Hr fabri-
kören — som han kallas — ofta blott en eller två
väfstolar; han tvättar, kardar, spinner, färgar, valkar,
öfverskärer och appreterar på kredit. Slutligen säljer
han klädet, äfven på kredit, och får i Manufakturdi-
skonten låna penningar på reversen. — -
Att ett på sådant sätt tillkommet fabrikat icke kan ut-
tränga konkuranser med goda kläden, vare sig in- eller
utländska, är lätt begripligt. Brister på kapital, gör att
dessa små-fabrikanter måste sälja till hvad pris som
helst, när betalningsterminerna stunda, och allt såväl vid
ullverkning som afsalu, går hos dem ut på godt köp,
) Vi hafva träffat så kallade fabrikanter, som icke ens
kunnat skrifva ett läshgt qvitto öfver den ull de