obestlamd tUd, iorekom d. I dennes. Att ministrarna förfäktade den sednare meuingen, är naturligt. Hr Bodin föreslog en sorts medelväg, nemligen att principen skulle erkännas, men Gouiaska förslaget ajourneras, på det regeringen skulle kunna bestämma tiden, då det kunde verkställas. Till allmän förvåning ingick Hr Humaun, pi denna medelväg, som dock fann få anhängare. — Om sjelfva debatterna hinna vr nu ingenting meddela. Ministrarne Duchatel och Guizot talade för ajouraeringen, som bestriddes af Berryer, Sauzet och Dusaure. Då den sednare slutat, yrkades och bifölls debatten vara slut. Derefter blef starkt fråga om voteringspropositionen. Ministra.ne ville, att man först skulle votera om ajourneringen; men motpartiet önskade, att man skulle votera om, huruvida motionen genast borde komma under öfverläggving. Det voterades då om voteringspropositionen; och denna första votering utföll efter ministrarnas önskan. Desse ansågo således sin seger gifven. Men då hufvudfrågan sedan framställdes, om motionen skall ajourneras, begärde en hop ministeriella deputerade sluten omröstning, förmodligen för att ge vissa svaga deputerade tillfälle att rädda ministrarna. Under voteringen rådde en ängslig väntan. Utslaget blef: hvita kulor (för ajourneringen) 192, svarta (emot ajourneringen) 194, eller just jemt absoluta pluraliteten. Ministrarne sutto alldeles förbluffade, och sessionen slutades genast, sedan presidenten tillkännagifvit, att i följande dagens session (d. 6) skulle ytterligare voteras, huruvida motionen skulle tagas i öfvervägande eller förkastas. Man gjorde den anmärkning, att densamme, som skjöt ihjäl Marskalk Mortier och som ville skjuta ihjäl Konungen, nemligen Fieschi, nu lyckats störta ministeren, alldenstund Generalprokuratorn Martin och hans vikarier voro borta, för att plaidera i högmålet. Hade de funnits närvarande, hade ministeren egt pluralitet. Redan den 5:te om aftonen berättade Journal de Paris (hvad i Moniteuren d. 6 om mörgonen upprepades), att Alla ministrarne genast åegåfvo sig ur Deputerade-Kammaren ull Konungen ochi H. M:s händer nedlade sina ofskedsänsökningar. Samma afton, säger Journ. des Debdats, (vi nämne nu beräåttelserna och gissningarfa, som voro i gång d. BG:te på morgonen) infunno sig Hrr Dupin, Decazes, Montalivet och Humann hos Konungen, naturligtvis i afseende på den nya styrelsens sammansättande. Man trodde, sager Journ. du Commerce, krisen blott komma att blifva kort, emedan de män, som äro skicklige att motsvara sakernas nuvarande behof, förut blifvit ense om de grundvalar, bvarpå ett nytt kabinett bör uppföras, i händelse voteringen skulle slå så ut, som skedde. — De namn, som hafva mesta utsigterna för sig, äro Dupin, Humann, Gerard, Passy, Sauzet, Mole, Villemain och amir. Duperre (den ende af gamla kabinettet). — Moniteur du Commerce påstår. att afskedsansoökningarna blifvit beviljade, och att Mold och Humann fått uppdrag om det nya kabinettets uppgdrande. — National vill veta, att Humann vägrat att åter gå in 1 ministeren. Man hade imedlertid föreställt sig, att Kammaren möjligen skulle kunna i sessionen d. 6:te dementera sig sjelf och slutligen förkasta Gouinska motionen; men deputerade voro consequente. Dupin öppnade den ovanligt talrika och lifliga sessionen (hvarvid gamla ministeren åonu visade sig på sin bänk), med den anmärkning, att nu skulle voteras, om Gouinska förslaget skulle upptasas eller icke , sedan i gårdagens session beslöts, , att frågan icke skulle ajourneras. Hr Bodin ville åter framdraga sin gårdagen antydda medelväg, och föreslog en motiverad ajournering i så måtto, att Kammaren erkönde statens rätt att företaga räntenedsättningen och ajournerade Gouins motion. Denna medelväg förkastades naturligtvis genast genom ett beslut att öfvergå till dagordningen. Öppen voiering företogs derpå om hufvudfrågan (huruvida Gouinka motionen skall komma under öfverläggning). Hela venstra sidan, venstra centern och en del af den högra este sig för förslaget, men den egentliga centern och en stor del af högra sidan emot. Beslutet var således sifvet. Sessionen måste slutas, emedan rörelsen inom cammaren var så stor, att uppmärksamhet för några ndra ämnen icke kunde vinnas. Under denua session lät Vigier (densamme, hos hvilven det skandalösa ministerkalaset i höstas holls), en ; ista på det föreslagna nya kabinettet. Den innehöll: Baude för mrikes, VFivien för handels, Sauszet for ustitie. Teste för police, Killemain för undervisut ; . ingens, Mole för utrikes, Cerard (tillika Konselj-preident) för krigs och Hyde de Neufville for marinelepartemeniet, En del af denna lista är påtagligen rimlig, i synnerhet hvad angår den sistnämnde legitinisten. Det troliga ste är, att konungen söker, så vidt nöjligt, få ett kabinett, som tänker lika med det förra, tom i fråga om ränteväsendet; och detta kan slutas jeraf, att Pecszes och Montalivet blifvit kallade till kooe