obestlamd tUd, iorekom d. I dennes. Att ministrarna för-
fäktade den sednare meuingen, är naturligt. Hr Bodin
föreslog en sorts medelväg, nemligen att principen skul-
le erkännas, men Gouiaska förslaget ajourneras, på det
regeringen skulle kunna bestämma tiden, då det kunde
verkställas. Till allmän förvåning ingick Hr Humaun,
pi denna medelväg, som dock fann få anhängare. — Om
sjelfva debatterna hinna vr nu ingenting meddela. Mi-
nistrarne Duchatel och Guizot talade för ajouraeringen,
som bestriddes af Berryer, Sauzet och Dusaure. Då
den sednare slutat, yrkades och bifölls debatten vara
slut. Derefter blef starkt fråga om voteringspropositio-
nen. Ministra.ne ville, att man först skulle votera om
ajourneringen; men motpartiet önskade, att man skulle
votera om, huruvida motionen genast borde komma un-
der öfverläggving. Det voterades då om voterings-
propositionen; och denna första votering utföll efter
ministrarnas önskan. Desse ansågo således sin seger
gifven. Men då hufvudfrågan sedan framställdes, om
motionen skall ajourneras, begärde en hop ministeriella
deputerade sluten omröstning, förmodligen för att ge
vissa svaga deputerade tillfälle att rädda ministrarna.
Under voteringen rådde en ängslig väntan. Utslaget
blef: hvita kulor (för ajourneringen) 192, svarta (emot
ajourneringen) 194, eller just jemt absoluta pluraliteten.
Ministrarne sutto alldeles förbluffade, och sessionen slu-
tades genast, sedan presidenten tillkännagifvit, att i
följande dagens session (d. 6) skulle ytterligare voteras,
huruvida motionen skulle tagas i öfvervägande eller för-
kastas. Man gjorde den anmärkning, att densamme,
som skjöt ihjäl Marskalk Mortier och som ville skjuta
ihjäl Konungen, nemligen Fieschi, nu lyckats störta mi-
nisteren, alldenstund Generalprokuratorn Martin och
hans vikarier voro borta, för att plaidera i högmålet.
Hade de funnits närvarande, hade ministeren egt plu-
ralitet.
Redan den 5:te om aftonen berättade Journal de
Paris (hvad i Moniteuren d. 6 om mörgonen uppre-
pades), att Alla ministrarne genast åegåfvo sig ur
Deputerade-Kammaren ull Konungen ochi H. M:s
händer nedlade sina ofskedsänsökningar. Samma af-
ton, säger Journ. des Debdats, (vi nämne nu beräåttel-
serna och gissningarfa, som voro i gång d. BG:te på
morgonen) infunno sig Hrr Dupin, Decazes, Montalivet
och Humann hos Konungen, naturligtvis i afseende på
den nya styrelsens sammansättande. Man trodde, sager
Journ. du Commerce, krisen blott komma att blifva
kort, emedan de män, som äro skicklige att motsvara
sakernas nuvarande behof, förut blifvit ense om de
grundvalar, bvarpå ett nytt kabinett bör uppföras, i hän-
delse voteringen skulle slå så ut, som skedde. — De namn,
som hafva mesta utsigterna för sig, äro Dupin, Humann,
Gerard, Passy, Sauzet, Mole, Villemain och amir. Du-
perre (den ende af gamla kabinettet). — Moniteur du
Commerce påstår. att afskedsansoökningarna blifvit bevil-
jade, och att Mold och Humann fått uppdrag om det
nya kabinettets uppgdrande. — National vill veta, att
Humann vägrat att åter gå in 1 ministeren.
Man hade imedlertid föreställt sig, att Kammaren
möjligen skulle kunna i sessionen d. 6:te dementera sig
sjelf och slutligen förkasta Gouinska motionen; men de-
puterade voro consequente. Dupin öppnade den ovan-
ligt talrika och lifliga sessionen (hvarvid gamla ministeren
åonu visade sig på sin bänk), med den anmärkning, att
nu skulle voteras, om Gouinska förslaget skulle uppta-
sas eller icke , sedan i gårdagens session beslöts, , att
frågan icke skulle ajourneras. Hr Bodin ville åter fram-
draga sin gårdagen antydda medelväg, och föreslog en
motiverad ajournering i så måtto, att Kammaren erkön-
de statens rätt att företaga räntenedsättningen och ajour-
nerade Gouins motion.
Denna medelväg förkastades naturligtvis genast genom
ett beslut att öfvergå till dagordningen. Öppen voie-
ring företogs derpå om hufvudfrågan (huruvida Gouin-
ka motionen skall komma under öfverläggning). Hela
venstra sidan, venstra centern och en del af den högra
este sig för förslaget, men den egentliga centern och
en stor del af högra sidan emot. Beslutet var således
sifvet. Sessionen måste slutas, emedan rörelsen inom
cammaren var så stor, att uppmärksamhet för några
ndra ämnen icke kunde vinnas.
Under denua session lät Vigier (densamme, hos hvil-
ven det skandalösa ministerkalaset i höstas holls), en ;
ista på det föreslagna nya kabinettet. Den innehöll:
Baude för mrikes, VFivien för handels, Sauszet for
ustitie. Teste för police, Killemain för undervis-
ut - ; .
ingens, Mole för utrikes, Cerard (tillika Konselj-pre-
ident) för krigs och Hyde de Neufville for marine-
lepartemeniet, En del af denna lista är påtagligen
rimlig, i synnerhet hvad angår den sistnämnde legiti-
nisten. Det troliga ste är, att konungen söker, så vidt
nöjligt, få ett kabinett, som tänker lika med det förra,
tom i fråga om ränteväsendet; och detta kan slutas
jeraf, att Pecszes och Montalivet blifvit kallade till ko-
oe