sig från böter dermed, att -den skattskyldige, på flera mils afstånd, infinner sig vid uppbördsstimman och säger: jag har inga penningar? men under detta försätter han mn eller flera dagar för sig, kommer i folksamling, hvarest superi och slagsmål öfvas.— är då ej nyttigare, om han hemma sköter sitt och de sina? — Man bör besinna, att en husbonde har flere att löna och föda än Statens Embetsmän; och få ej de förra hvad de för sitt uppehälle tarfva, lärer väl snart Staten gå miste om sina beräknade intrader. Om de fleste hemmansggare göra redo och räkning för hvad ett hemman renderar, och afdraga hvad de i underhåll för folk, redskap och dragare utgifva, jemte kronoräntor, presterskapets aflöniag, fattigförsörjning, soldatens underhåll, allmänna byggvadsskyldigbeter, med tusende andra saker, skall det visa sig, att de intet ega öfver, utan måste genom annan iadustri förtjena föda åt både sig och de sina. — Ett hinder möter ytterligare för skatternas utgörande, detta är: att Håradsskrifvaren skall annotera qvittencen; och genom upprepande af denna föreskrift, bli äfven de skrämde ifrån att betala, som möjligen kunde hafva penningar. — Uti Skaraborgs län, äfvensom 1 de flesta andra län i riket, äro Manvtalskommissarieoch Häradsskrifvaretjensterne förenade: Vid första Uppbördsstämman i November och December hållas mantalsskrifningarne; — är det tänkbart, att mannen då hinner annotera inbetalta skatter? och hvilken vågar betala, när fogdens qvitto ej gäller? I Januari och Februari sker vanligen andra uppbördsstämman: Denna tid behöfver Häradsskrifvaren till renoverande af mantalslängderna och upprättande af taxeringslängder: 1 Mars och April äro Beredningarna, Summariskan och Taxeringarna. Ått en författning cke upphäfves, som ej kan eferlefvas, är underligt, men mer förunderligt är, att den förngas. Nu frågas: till hvilken skola skatterne betalas? fogdens qvitto gäller ju ej? mycket mindre länsmans och kronorättarens? vid stämman kan ej häradsskrifvaren följa — skall han, när fråga förekommer om medlens exekutiva uttagande, vara med öfverallt? svar på detta torde vara nödigt att äfven intaga i det nya formuläret för, debetssedlarne. Sedan nu uppgifne äro orsakerna dertill, att restantierna ökas, och svårigheten för deras utgörande, genom folkets utarmade tillstånd, tilltagit, torde det äfven vara nödigt uppgifva bästa sättet för deras utgörande och indrifvande; och består det deruti: 1:o Räntornas förenklande, så att skattdragaren, utån betalning, får veta och -kan kontrollera sitt debet. 2:0 Inrättandet af ett mer enkelt och mindre kostsamt statsbestyr, till lättnad för skattdragaren. 3:o Indragning af en hop öfverflödiga och onyttiga embetsmän, som ovilkorligen bör kunna ske, om uppbörden och räkenskaperna förenklas. 4:o Uppmuntran för landtmannayrket, näringar, handel och sjöfart, medelst en ri produktion, försäljning och köp, ätan hinder deruti genom ankemmande författningar, så i ett som annat afseende, hvarHNtill börer bortskaffandet af alla skrån. 353:o En efter tidens kraf mera lämplig representation. 6:o Förenkling i våra rättegångsärender. 7:o Utgifvandet af en förenklad civiloch criminal-lag. 8:o Befrämjande af undervisningsverket till den del, att hvarje medborgare, så fattig som rik, kan få lära. — Om allt detta blir behörigen och med noggrannhet ordnadt, då skall välmåga i stället för fatugdom, upplysning i stället för okunnighet, belåtenhet i stället för obelåtenhet, moral i stället för sedeförder, och glädje i stället för sorg hos folket inträda, samt det bidrag, det härföre till staten erlägger, med nöje utgifvas utan afsaknad. F, von Zweigbergk. Afskriftens enlighet med det till sockenstämman i Örslösa den 17 Januari 1836 imlemnade: och här förvarande original-anförandet, bestyrker Nath. IV allin. Pastor i Örslösa. Pen här ofvan i Sockenpstammoprotokollet omtalta skriften af inhysesmannen Peter Peterson har, ehuru icke upptagen i sjelfva protokollet, likväl tillika med deta bhfvit oss tillskickad; och vi våga nästan tro, att den originella noivetet, som åeri uttalar sig, skall läsas med ännu storre nöje, än det föregående, hvaföre vi också återgifva den met iakttagande af samma inter punktion och stafningssatt. som originalets (vi böre på förhand erinra, att utr W.Göthkland vokalen y vanligen. uttalas såsom uu, bland allmogen:) Anförande till Sockenstämma i Orslösa den , 17 Jan. 1886. — Då den hedern vederfarits oss af Inhysesoch Torpareståndet att icke allenast få till ihronen frambara vår körvänhgaste hälsning, utan den äfven här vid sockenstämma framföra till en dulik händelse har ej skett 1 mannammne, och icke heller i far eller farfars tid, tu innan min lösegendom blef utmätter, och gålen bå för kronerönter och andra skulder var försåld, var äfven jag emot att tocka som vi feck uttra oss . ved sockenstäma, men sedan jag nu blefvit satt i det skick rn haft Ce IR RR RR I RS. PES NEN I Sr