sig från böter dermed, att -den skattskyldige, på flera
mils afstånd, infinner sig vid uppbördsstimman och sä-
ger: jag har inga penningar? men under detta försätter
han mn eller flera dagar för sig, kommer i folksamling,
hvarest superi och slagsmål öfvas.— är då ej nyttigare,
om han hemma sköter sitt och de sina? — Man bör
besinna, att en husbonde har flere att löna och föda än
Statens Embetsmän; och få ej de förra hvad de för
sitt uppehälle tarfva, lärer väl snart Staten gå miste om
sina beräknade intrader. Om de fleste hemmansggare
göra redo och räkning för hvad ett hemman renderar,
och afdraga hvad de i underhåll för folk, redskap och
dragare utgifva, jemte kronoräntor, presterskapets aflö-
niag, fattigförsörjning, soldatens underhåll, allmänna
byggvadsskyldigbeter, med tusende andra saker, skall
det visa sig, att de intet ega öfver, utan måste genom
annan iadustri förtjena föda åt både sig och de sina. —
Ett hinder möter ytterligare för skatternas utgörande,
detta är: att Håradsskrifvaren skall annotera qvittencen;
och genom upprepande af denna föreskrift, bli äfven de
skrämde ifrån att betala, som möjligen kunde hafva
penningar. — Uti Skaraborgs län, äfvensom 1 de fle-
sta andra län i riket, äro Manvtalskommissarie- och Hä-
radsskrifvaretjensterne förenade: Vid första Uppbörds-
stämman i November och December hållas mantals-
skrifningarne; — är det tänkbart, att mannen då hin-
ner annotera inbetalta skatter? och hvilken vågar betala, när
fogdens qvitto ej gäller? I Januari och Februari sker van-
ligen andra uppbördsstämman: Denna tid behöfver Hä-
radsskrifvaren till renoverande af mantalslängderna och
upprättande af taxeringslängder: 1 Mars och April äro
Beredningarna, Summariskan och Taxeringarna. Ått en
författning cke upphäfves, som ej kan eferlefvas, är
underligt, men mer förunderligt är, att den förngas.
Nu frågas: till hvilken skola skatterne betalas? fogdens
qvitto gäller ju ej? mycket mindre länsmans och krono-
rättarens? vid stämman kan ej häradsskrifvaren följa —
skall han, när fråga förekommer om medlens exekutiva
uttagande, vara med öfverallt? svar på detta torde vara
nödigt att äfven intaga i det nya formuläret för, debets-
sedlarne.
Sedan nu uppgifne äro orsakerna dertill, att restanti-
erna ökas, och svårigheten för deras utgörande, genom
folkets utarmade tillstånd, tilltagit, torde det äfven vara
nödigt uppgifva bästa sättet för deras utgörande och in-
drifvande; och består det deruti:
1:o Räntornas förenklande, så att skattdragaren, utån
betalning, får veta och -kan kontrollera sitt debet. 2:0
Inrättandet af ett mer enkelt och mindre kostsamt stats-
bestyr, till lättnad för skattdragaren. 3:o Indragning
af en hop öfverflödiga och onyttiga embetsmän, som
ovilkorligen bör kunna ske, om uppbörden och räkenska-
perna förenklas. 4:o Uppmuntran för landtmannayrket,
näringar, handel och sjöfart, medelst en ri produktion,
försäljning och köp, ätan hinder deruti genom ankem-
mande författningar, så i ett som annat afseende, hvar-
HNtill börer bortskaffandet af alla skrån. 353:o En efter
tidens kraf mera lämplig representation. 6:o Förenkling
i våra rättegångsärender. 7:o Utgifvandet af en förenklad
civil- och criminal-lag. 8:o Befrämjande af undervis-
ningsverket till den del, att hvarje medborgare, så fat-
tig som rik, kan få lära. — Om allt detta blir behöri-
gen och med noggrannhet ordnadt, då skall välmåga
i stället för fatugdom, upplysning i stället för okunnig-
het, belåtenhet i stället för obelåtenhet, moral i stället
för sedeförder, och glädje i stället för sorg hos folket
inträda, samt det bidrag, det härföre till staten erläg-
ger, med nöje utgifvas utan afsaknad.
F, von Zweigbergk.
Afskriftens enlighet med det till sockenstämman i
Örslösa den 17 Januari 1836 imlemnade: och här för-
varande original-anförandet, bestyrker
Nath. IV allin.
Pastor i Örslösa.
Pen här ofvan i Sockenpstammoprotokollet omtalta
skriften af inhysesmannen Peter Peterson har, ehuru icke
upptagen i sjelfva protokollet, likväl tillika med deta bhf-
vit oss - tillskickad; och vi våga nästan tro, att
den originella noivetet, som åeri uttalar sig, skall läsas
med ännu storre nöje, än det föregående, hvaföre vi
också återgifva den met iakttagande af samma inter
punktion och stafningssatt. som originalets (vi böre på
förhand erinra, att utr W.- Göthkland vokalen y vanligen.
uttalas såsom uu, bland allmogen:)
Anförande till Sockenstämma i Orslösa den
, 17 Jan. 1886. —
Då den hedern vederfarits oss af Inhyses- och Tor-
pareståndet att icke allenast få till ihronen frambara
vår körvänhgaste hälsning, utan den äfven här vid
sockenstämma - framföra till en dulik händelse har ej
skett 1 mannammne, och icke heller i far eller farfars
tid, tu innan min lösegendom blef utmätter, och gålen
bå för kronerönter och andra skulder var försåld, var
äfven jag emot att tocka som vi feck uttra oss . ved
sockenstäma, men sedan jag nu blefvit satt i det skick
rn haft Ce IR RR RR I RS. PES NEN I Sr