ingen. Hannibal, Pyrrhus, Mithridates förstodo sig icke
på att ligga händerna i kors och vänta på den lyckli-
ga händelsen; de äflades .med all magt, emedan de icke
visste, hvem lotten var beskärd att hålla graföl öfver
den gamla kolossen. Det, som vuxit långsamt, steg för l
steg, efter en ihärdigt genomdrifven plan, det nedstiger
också långsamt från sin höjd och hinner under tiden
rätt väl att förslafva verlden.. Hvad som deremot hvi-
lar på en tillfällig effort, en ögonblicklig kombination,
en stor personlighet, det lyser såsom en raetheor och
i
försvinner. — Alexander (Macedoniern) och Napoleon
kunde endast för ett ögonblick underlägga sig verlden.
Der blott ex anda skapat en - verldseröfringsplan, der
sönderfaller planen, så snart .denne ande upphört att
verka. Den är en våldsam vårflod, en liten ström, som
för tillfället vuxit till en förstörande storhet, som våld-
samt rusar fram och härjar, men snart, sjunker tillbaka
inom sina bräddar och lemnar tillfälle att hjelpa de lid-
na skadorna. Ryssland, likasom fordom Rom, är en
stor flod, som oafbrutet tärer omkring sig, undergräf-
ver stränderna och inkräktar småningom, men säkert,
hvarje år, hvarje dag, hvarje timma. Det lönar icke
att sätta sig med händerna i kors och afvakta, att den
skall blifva lugn, skall förrinna, skall fyllas. Med sto-
ra ansträngninger måste den : fördämmas, hållas inom
bråaddarna, tvingas åt ett annat håll, om såkerhet mot
dess inkräktningar någonsin skall vinnas.
De, som utan förstånd eller blott genorh sina önsk-
ningars synglas betrakta historien, inbilla. sig, att Ryss-
land fått sin öfvermagt derigenom, att regeringarne, i
-förskräckelsen för de förstörande jakobinska lärorna och
stämplngarna, vändt sina ögon på Ryssland, såsom en
återhållande kraft. Men — om de tro det, veta vi
icke .— de föregifva sig åtminstone tro det. Innan de
tre detta, måste de dock äfven tro, att det är jakobi-
nism, som nu rörer sig i Europa, och hvaremot man
söker hjelp hos Ryssland. Med dylika förstockade va-
relser är det icke värdt att disputera; om man stöter
dem i en mortare, så gå dock deras galenskaper ej från
dem.
Hvad som nu upprörer samhällena, ar sträfvandet att
realisera revolutionens idt, att utur den framdraga det
goda (hvaraf jakobinismen gjorde ett ondt, med tillbjelp
af dem, som nu lyfta: siha ögon till Ryssland, sedan de
förut lyftat dem till England, Preussen Österrike), att
undanrödja de mot menniskoförnuftet och meniskona-
turen fiendiliga missbruk och orimligheter, att återskaffa
menniskan hennes frihet och värde — med ett ord att
motarbeta Ryssland, som ingalunda bor blott omkring
Wolga och Dwina och Newa och Weichseln, utan lika
skarpt igenkänligt vid Donau; Po, Seine, Thames och
Tajo. Det är det inom oss boende Ryssland, mut
hvilket tiden förklarat krig; och hon ser, att det icke
kan utrotas förr, än stamnästet är kufvadt. Med lagar?.
och luga och ordning o. d: mena våra historiske
bibehållandet af allt gammalt elände; och sålunda haf-
va de rätt att påstå, det dess dyrkare måste se till Ryss-
land efier hjelp. Så snart man blott får förklaring på
ordens; betydelse, äro vi alldeles ense. ;
Den magt, Ryssland äger, och i synnerhet den, som
det eftersträfvar och nalkas, har dock icke uppkommit
genom denna de öfrige mägtiges eftergifvenhet; den har
blott blitvit tolererad af dem. -Sant är, att de icke ger-
na skulle se Rysslands materiella magt växa, om de blott
vore säkra, att de magter, som motvägde det, finge
styras af dem. Ingen har trott, att Tories, Henryqvin-
quister, Karlister med nöje skulle se Ryska rikets 1in-
kräktningar, om blott de finge styra England, Frank-
rike, Spanien oqvalde och efter den gamla goda regi-
men. Bekänmnelsen är naiv; vi hade väl ej behoft den,
men dock väntat oss den, så snart vederbörande blefve
bragta i trångmål. Men må de förstå, att genom detta
förhållande måste Europa ännu mera sporras att resa
sig mot sådana magters tillväxt, äfven om den icke vo-
re i och för sig sjelf farlig, måste den motarbetas, just
emedan. den är deras stöd och hopp. Att de prata
om jakobinism och helfvetesmachiner, förvillar in-
gen; man vet redan, hvad. de: mena dermed. All eman-
cipation, allt sträfvande till gamla ojemnheters och orätt-
visors afskaflande heter hos dem jakobinism; och: med
det ordet parar man helfvetesmachiner, äfven om bevi-
sadt vore, att desse hafva sitt ursprung från alldeles
motsatt håll.
Imedlertid bar, genom bekännelsen å våra historikers
sida (och de veta nog, hvad deras trosförvandter öfverallt
önska), det blifvit öfverflödigt att ingå i en deduktion, som
annars hade blifvit nödvändig. Man får nu helt enkelt
antaga för gifvet, att Ryssland fått erofra och misshand-
la sina erölringar endast af det skäl, att de styrande i
Europa legat i strid. med sina undersåter . .och. velat i
Ryssland lita uppväxa en tuktomästare för dem. För
denna uträkning har all annan politik måst vika. Man
medger : sKelt nådigt, : att. man nog skall. motarbeta Ryss-
-FarRINNE FT rm le las age o sas RAL RM AM eRml Fe —- ÅN