HVAD HAR EUROPA ATT FRUKTA AF
RYSSLAND?
(Andra Artikeln.)
Läsaren påminner sig, att då vi d. 3 dennes begynte våra
betraktelser ölver detta ämne, införde vi en uppsats ur All-
gemeine Zeitung, hvilken var ämnad att mildra de far-
hågor, som en föregående artikel i samma tidning kun-
nat väcka för Rysslands växande makt och eröfrings-
begär. Allg. Zeit. påstår i den sista uppsatsen, att
Rysslands ressurser icke äro så omätliga, som den fö-
regående målningen ville göra dem, och Europa äger
mer än tillrackliga krafter, för att näpsa den östra er-
öfrande grannen, Så snart det behagar. Häröfver an-
ställde vi några betraktelser och påminde om den olik-
het, den inkompatibilitet, som råder mellan: den Euro-
peiska civilisationen och den änvu oförminskade och
oförmildrade expansionsdriften hos den Ryska stamraen,
Vi sade, att europeiska folken lefva i minnen, i tan-
ken, i konsten, men att ingenting sådant igenfin-
nes hos den asiatiska horden. Omkring hofvet äro väl
planterade några dylika exotiska praktvexter, men som
massan icke sett, ännu mindre smakat några frukter utaf.
Vi fortsätta våra betraktelser.
Massau af Ryska folket lefver- och trifves eudast i och -
af sitt slafveri. Blindt lyder den en Tsar, emedan den
i honom ser sitt öde; och lyder den honom icke, så
är det för att lyda en annan. Hordens stamchefer haf-
va tillegnat sig det yttre af Europas förnäme och sällat
sig till dem, dock endast för att kunna under en sä-
krare form bedrifva den stora planen, men hemma, hos
sina själar, äro de åter de gamle stamcheferne. De:
äro hordens öga och tunga; de beherrska den och dess
öde, icke emedan: de äga rättigheter, utan emedan
de taga sig magt och utöfva den för tillfället, så snart
ett afsteg från hordens instink visar sig.) För att gfva
sig en europeisk anstrykning, emottager man främlingar,
som äro beqväma alt nytta, der ansträngning af tanke-
kraft fordras. Men desse främlingar bortblandas snart
1 massan och blifva såsom den; icke tvärtom.
Förf. i Allgem. Zeitung hade, som sagdt är, bordt
sammanhålla beskaffenheten af Ryssland och dess be-
folkning, dess styrelse, med de europeiska folken. Han
hade då skolat finna, att Europa (och i synnerhet det
lustiga Tyska förbundet, hvari blott en tysk kan:se
någon kraft) ör splittradt i en mängd stater, hvilka
alldrig uträtta någonting gemensatat, icke ens mot en
gemensam fiende, utan oupphörhgt leka kurra-gömma
med hvarandra och streta mot hvarandra af de futtiga-
ste bevekelsegrunder, då deremot Ryssland är helt och
odelbart; att inom alla de europeiska folken finnas tu-
sentals intressen, systemer, partier (till och med ryska,
för fullständighetens skull), då däremot allt i Ryssland
absorberas af en vilja, en naturdrift; att om Europa i
da :usnar med full föresats att i morgon företaga en
stor bragd, kan ingen med någon säkerhet veta, om
det icke vid -uppvaknandet kan vara af motsatt tanka,
eller åtminstone hafva lust att uppfriska sig till frukost
med ett par hundrade protokoller, under hvilkas dige-
rerande det anser sig af heder och pligt förbundet att göra
ingenting, då deremot Ryssland alltid vaknar på samma
öra, på hvilket detlade sig, och med orubblig ihärdighet
fullföljer det mål; som det för ett sekel ullbaka fattade
i ögat, fullföljer det genom motgång och medgång, ge-
nom ondt rykte och godt rykte, utan att de synliga
styrandes personhgheter, tycken, vänskap, fiendskap
ändra något i planen, emedan följden blotwt blifver, att
en personlighet försvinner och en annaa framhafves,
utsnu att ett iota i systemet ändras.
Icke borde således någon tro, att, emedan Europa i
dag kan mota Ryssland, Europa: vill det, åtminstone
icke att Europa vill det i morgon, om-det vill det i
dag, eller aldraminst att Europa Aan det i
morgon, emedan hön kan. det i dag. Ryss-
land deremot — ostördt lemnadt — vill det samma
1 morgon, som i dag, och kan i morgon en män me-
.) Den, som vill förstå oss, han förstår, att häri ligger
ingen motsägelse emot det förra yttrandet, att adeln
är slaf. Det år en samling af några få magnater,.
hvarom vi Aär tala. I Asien revolteras ofta, men
blott för att uppsätta en ny despot: Att genom :re-
volten skaffa sig rättigheter, den tanken fatta de
-,. . - - . tt. 4