prester af anglikanska kyrkan äro för närvarande non
resident (bo icke i sin församling.) Polniskt patronat
inom kyrkan har blifvit en handels-artikel och utbju-
des offentligen till salu (icke alldeles utan exempel i
Sverige) 1 fråga om tionden yttrade talaren, alt ar-
betaren är sin lön värd, och att presterskapet bör un-
derhållas ; men endast de, som predika evangelium,
böra lefva af evangelium. Af dissenters (andre reli-
gionssekters anhängare) hade presterskapet ingen: sorts
rätt alt uikrälfva tionde. Judarne tvungos icke af lag,
endast af religiösa konsiderationer, att erlägga tioude (2).
Skotiarne hade i sträng enlighet med förnuftets och skriftens
bud afgjort frågan om kyrkans inkomster. De inbetalas till
statskassan för att lätta folkets bördor; och så ber man
folket underhålla hvilken prest och hvilken religion det
behagar, (skallande bifall). Engelska kyrkans egendom
är däremot fullkomligt origtigt använd. Kyrkans ar-
beiande pres terskap utgör 10,0008 personer, bland hvil-
ka blot: 1,109,000 P. st. delas, af 7 eller 8 milli-
oner, som till! alla kyrkan. Resten njutes af de 5250
icke fesidlevande, presterna. Om engelska folket blott
vill röra på sig i denna fråga, skall det arbetande prester-
skapet af allt bjerta medverka. Talaren motionerade,
5
att de församlade Londons invånare ingå i Associatio-
nen för genomdrifvande af Kyrkans och Statens åt-
skiljande. s
En annan anglikansk prest, Thorbury, opponerade
sig, under mycket larm från alla kanter, och påstod
bland annat, att folket icke har någon rätt att välja
sina prester. — Motionen autogs emedlertid.
Det var den följandesammankomstdagen, eller d. 14,
som dena redan anförda petitionen antogs, på motion af
en dissenter, Hr Cribbace, som i ett både skarpt och
qvickt tal spådde den etablerade kyrkan mycken ofård,
om hon envist s.tie sig emot all billig reform. Motio-
nen understöddes af eu Hr Barker, som apostroferade
konungens chefskap för kyrkan. I en af artiklarna?
(anglik. kyrkans trosartiklar) kallas kungarne godly
kings (gudliga konungar). Dessa gudliga kungar
begynte med- Henrik VIII och fortgingo ända till
Georg IV. (ofantligt bifall). — En High-church-man
gjorde invändningar, men kunde för buller icke komma
riktigt till tals. Konungen vore, enligt skriften, kyr-
kans öfverhufvud. Dissenters insamlade också pengar åt
sina kapeller. (Rop: Vi tcinga ingen att betala). —
En Hr Law motionerade ett amendement, att all kyr-
kans egendom indrages till staten, för nationella ända-
mål.? Man borde ättala hela sanningen; petitionsför-
slaget ginge icke långt nog. Hr Scoburn understödde
amendementet. Kristendomen skulle alldrig i denna
verlden komma till sin fullkomliga och bestämda herr-
lighet. om icke kyrka och stat blefve helt och hållet åt-
skilda. Den lag, som ger en klass monopolium fram-
för alla andra klasser och tvingar dem, vid straff till gö-
H
I
rande, att betala till dess underhåll, vore en orättvis.
och oduglig lag. — Hr Cribbace talade mot amende-
mentet, som skulle fortsatta tionden, fast den ginge in
till kronan, då deremot petitionen åsyftade fullkomligt
afskaffande af all tionde. — Förslaget bifölls.
Vi hafva anfort tilldragelserna vid denna högst märk-
liga sammanakomst, för att gifva dem, som tala och skrif-
va lika med en ll i Statstidningen, en notis om huru
man härutionan tänker annorstädes. Mellan engelska
och svenska kyrkorna vilja vi för öfrigt icke anställa
någon jemförelse. Väsendtliga skillnaden kan i korthet
uppgifvas, nemligen att engelska kyrkan är rik, men
den svenska icke. Visserligen är det, som denna sed-
nare eger alt disponera, kanske lika ojemnt fördeladt
som i England; men deremot måste man medgifva, att,
öfverhufvud taget, presterne hos oss icke hafva större
inkomster, än de behöfva. Non-residence och plurality
(flera pastorater på en hand) hafva lyckligtvis icke här
fått insteg, om man ej vill räkna ett eller annat litet
extra-prebende. Folkets valrätt är också här erkänd,
ehuru icke allmänt. Likväl är den politiska makten
nästan starkare etablerad här, då presterne ensamme ut-
göra en kammare inom representationen, i stället att
man t. ex. i Norge ser dem såsom af folket valde le-
damöter deraf; och det förra måste nör!vändigt föda och
underhålla ett motstånd mot nawvionens önskningar vid
hvarje tillfälle; då Ståndets intwesse kommer i fråga.
Häraf sådana besynnerliga fenomener, som t. ex. att
Lärareståndet vid 1828 års Riksdag protesterade mot
de öfriga ståndeis begäran hos Konungen, att, till upp-
muntran af undervisningens utbredande bland folket, lä-
rare vid vexelundervisniogs-skolor med minst 70 barn
skulle få räkna enkla tjenstår, 0. s. v. — Dessa om-
ständigheter, i förening med kronans rätt att tillsätta
en mängd pastorater och alla prelats-embeten, skulle väl
förtjena attnärmare afbandlas.
M:RS TROLLOPE OM ABBi DE LAMENNAIS.
OWrarhnftend target — cm Jaana haRshan I oc
