GOTTLAND FÖRR OCH NU.
(Ur Visby Veckobl.)
På tvänne olika vägar kunna så väl hela samhällen,
som den enskilde, uppstiga till välstånd och betydenhet.
Den ena är det allsmäktiga snillets, den andra den stil-
la och anspråkslösa idoghetens. Ett exempel på det
förra fallet var Gottland för många århundraden tillba-
ka, då det, rikt och mäktigt, sträckte sin handel till
hela den kända verlden, deltog i verldsbändelsernva och
egde ett historiskt namn, Det senare fallet åter inträf-
far på våra dsgar, då landei, utan krigsära, utan verlds-
handel, utan rikedom, nedstigit till en obetydlig provins,
som likväl genom enskild idoghet, ostörd af politiska
grubblerier, samt genom en nitisk länsstyrelses berömliga
bemödanden att uppmuntra nyttiga företag, att undan-
rodja missbruk samt att mea noggrann detaljkännedom
följa och befordra den anspråkslösa fliteos lugna utveck-
1 ng, redan företer en, om också ännu aflägsen, bild
af denna, af skalderna besjungna Arkadiska belåtenhet,
der hvar enskild, lik myran, samlar strå för strå, föga
skötande om hvad-i lejonets och örnens nästen sig till-
drager, samt nöjd att utan namn och utmärkelse, men
också utan förebråe!lse och skuld, försvinna bland mil-
lioner jemlikar.
Jemföre vi landets beskaffenhet under dessa båda pe-
rioder med dess beskaffenhet nu, så finne vi, att de
27 qvadratmil som utgöra öns yta, äro desamma, pro-
dukterna, spanmål och kalk likaledes, öns poetiska låge
midtibland nordens mäktiga nationer oförändradt, våra
många och förträffliga hamnar hafva icke förminskats
eller försämrats, innevånarnpes, så väl vetenskapliga som
humanistiska bildning ingalunda förfädrens underlägsen.
Våra förfåder voro ett fritt folk och ingen rättsinnad
kan neka, att Gottland, likasom det öfriga Skandina-
vien, för det närvarande njuter en lagbunden frihet,
eit inre lugn och en rättvisa utan förtryck, hvarpå hi-
storien torde ha få exempel att framvisa. Men det
fordna Gottland ägde också handelsfrihet med nästan
alla kända nationer; det uärvarande deremot, bundet i
prohibiufförfattningars bojor, med ingen. Hinc illce
luerime, Och denna handel som utgjorde kronan
på våra förfaders frihet, till hvad ändamål är den oss
beröfvad? Jo, ull förmån för några få Svenska Fabri-
kanter. Gottland, som sjelft hvarken haf., har eller :
ens kan ha några fabriker! äfven på den tid då Wisby
eusamt räknade ända till 12,000 handlande fanns här
ingen enda fabrik; de många handtverkare som bebod-
de förstäderna arbetade liksom våra nu, för stadens nöd-
vändigaste behof, ej fabriksmässigt eller till export. Detta
har också sina naturliga skal. Utom vattnets betydliga kalk-
halt, hvarigenem månget företag i stort måste helt och
håltet misslyckas, är nationallynnet icke: passande för fa-
brikslifvet. Gotuänniogen är så väl af natur som upp-
fostran, sjöman och handlande. Den rastlösa verksam-
het, det fria och djerfva sinne, den hazardmässiga be-
slutsamhet dessa yrker fordra, låta icke med fördel 1in-
nesluta sig inom en fabr ks prosaiska väggar. Engels-
män, Tyskar, Fransmän, ja, Svenskar hafva fabriker
nog; ålergif oss vår handelsfrihet, vi skola nog veta
att skaffa dem afsättning. I brist af annat har man nu
nödgats tillgripa den förderfliga träbandeln, hvilken små-
ningom undergräfver icke allenast bondens och handels-
mannens välfärd, utan äfven landets i framtiden. Ett
vigtigt ämne för Lånets Hushållningssällskap är att lära
bonden inse nödvändigheten att använda sin tid på att
sköta jorden och ladugården, hans rätta inkomstkälla,
och öfverge den förderfliga handeln med trävaror, hvil-
ken i de flesta fsll knappt ersätter forslingen till när-
maste hamn.
Eburu vi således i den kalkålder, i hvilken vi lefva,
hafva skäl att i många afseenden skatta oss lyckliga, bör
likväl den fordna gyllene ålderns återkomst icke vara
ovälkommen, i fall konjunktur och politik derull en
vacker dag skulle räcka hvarandra en hjelpsam hand.
Ti brödrariket Noree lärer för närvarande intet of-
