Statstidvingen för i går afton innehöll en öfversätt-
ning af Hr Persils tal i Fransyska deputerade kamma-
ren angående organisationen af StatsRådet i Franknvike.
Talet är väl, såsom Hr Persils framställningar i allmän-
het, litet torrt, men för dens som gör sig mödan att
genomläsa det, temlhgen lärorikt, i fall man icke förut
kärt denna inrättning, i synnerhet för jemförelsen skull
med StatsRådet i Sverge, hvilket också förmodligen va-
rit anledningen till artikelns införande i Stalstidningen.
— I det skick StatsRådet nu är inrättadt hos oss, har
det vida mindre inflytande på regeringsbesluten, än en
Häradsnåmnds på Häradsrättens, hvilken åtminstone,
om alla -ledamöterne äro ense, kan få sin tanka gällan.-
de. Det gör också derföre oftast ganska liten nytta,
men verkar icke sällan, genom splittriogar mellan leda-
möteraa och genom den högre rang och inkomster, som
ett StatsRåd har framför de egeutliga ministrarna d. v. s.
Stats-Sekreterarne, menligt på ärendernas drift och å-
stadkommer det vacklande i system, hvaröfver stundom
klagas). Annorlunda är det Fransyska StatsRådet be-
skaffadt. Det är en beredande autoritet, sådan som
meningen väl egentligen varit med allmänna ärendernas
beredning hos oss, men beroende af ministrarna. Des-
sa embeten äro vidare icke några ålderdoms- och pen-
sions-tjenster, eller befattningar, till hvilka man kommer
på hofvägen, utan beklådas af personer från alla gre-
nar af statsbestyret, och till en del af temporärt tillkal-
lade ledamöter från serskildta yrken i samhället. En
annan fördel 1 den Fransyska inrättningen är, att Stats-
Rådet sjelft beslatar i en mängd mål, så att konungen
icke, såsom här, behöfver besvära sig med de minsta
lapprissaker, hvilket måste vara tröttande och draga
uppmärksamheten från de stora, samt vore omöjligt i
Frankrike, i anseende till målens mängd. Vi behöfva
icke tala om den garanti för utöfningen af denna myn-
dighets befaitning som ligger i kamrarnes årliga samman- .
träden och 1 den enhet och gemensamma ansvarighet
hos ministören, som gör att en minister icke kan up-
penbart motverka de öfrigas system, hvilket står eller
faller med majoriteten i den lagstiftande församlingen.
) Det sednaste och mest i ögonen fallande beviset,
bland många, på huru litet ärendernes pröfning i vårt
Stats Råd förmår att allud afvärja omogna åtgärder,
är det bekanta cirkuläret till Landshöfdingarna, om
församlingarnas hörande sockenvis, angående gemen-
sam ansvarighet för kroneutskylderna. Detta förslag
har, så vidt bekant är, icke blifvit antaget i någon
enda församling 1 riket. Kan man -.väl tänka sig
något mera totalt nederlag? Statstidningen skrifver alla
dagar öfver folkets tillgifvenhet för Regeringens sy-
stem; huru är det väl då tänkbart, att det ej skulle
lyckas att bland alla dessa vänner få en enda röst
till antagandet af projektet, åtminstone för syns skull,
om det icke vore i hög grad orimligt? Och månne
det icke tillhörde Stats-Rådet, som icke har annat
göromål än att låta sig föredragas, att tillse, det
intet beslut kunde emanera ifrån regeriogen, som ex-
ponerade den för enhälligt afslag i alla rikets försam-
lingar, på en från Konungen utgången proposition.
Vi bedja dem, som harmats öfver vår för någon
tid sedan. gjorda anmärkning, -att folket väl förstår
att skilja mellan Konungens personlighet och sty-
relsen, taga detta faktum benäget i öfvervägande:
