KO RP RR ER BEN Ra NNE VM äeJ OO VUTBEBUULUP Co
Utländska posten, som kom tidigt, medförde tidnin-
gar från Hamburg till d. 22 och från, Paris till d. 16
) dennes. Från London finnas underrättelser till sistnäm-
I de dag. : ee
Frankrike.
Deputerades adress blef antagen nästan i enlighet
I med Utskowetsförslag, med undantag af det redan bekanta
I amendementet om Polen. Konungens svar på adressen
består endast af allmänna artigheter och tacksägelser för
I välönskningarna. Polska saken nämnes icke med ett
enda ord. Man har icke fäåstat sig vid mera ån ett
enda uttryck, nemligen hvad H. M. yttrar om sin glädje
att höra Deputerade tala om nationens sunda förstånd
(raison publique), som befordrat det allmänna välstån-
det. I ihrontalet, så anmärker man, hade H. M. skrif-
; vit detta helt och hållet på regeringens och kamrarnas
räkning (såsom äfven annorstädes sker), men hade af
adressen blifvit upplyst, attnalionens raison publique?
verkligen har någon del deri. Mot slutet af det Kung-
liga svaret återkommer man dock så oförmärkt på den
förra memagen. — Efter svarets uppläsande (d. 14
dennes) uppsteg Finans Ministern och motionerade
Budgeten för 1837 och supplementarkredit för 1835.
I dena redan beviljade budgeten för 1836 skulle
hvarken supplementar- eller extraordinarie kredit be-
gäras, då ordmarie budgeten komme att fylla alla be-
hof. Ministern talte sedan om den väckta frågan an-
gående 3-procents-räntornas nedsättande. Detta inne-
bure ingen orättvisa, så snart regeringen vore i tillfälle
att utbetala kapitalet till hvar och en, som icke funnes
hugad att nedsätlta räntan å sina statspapper. Icke
heller låge någon obillighet i åtgärden, då t. ex. Spare
bankerne nöjde sig med 4 procent. Dessa anmärknin-
gar föranledde emellertid icke till något bestämdt för-
slag. Denna fråga skall hafva föranledt kollisioner in-
om kabinettet. Konungen lärer icke vilja gå in på
nedsättningen, som skulle göra ond blod hos de små
statspappers-egarne. Humann skall, i synnerhet sedan
han fått uppbära förebråelser för sitt ofvannåmnde oau-
torisetade tal, hafva begärt sitt afsked. Detta skulle
; visd gerna beviljas, om ej kammaren visat sådan sym-
pati för ideden. - Journal des Debats utfar hiskeligen
emot Humann. Thiers skall dock hålla med honom
och arbeta på hans återförsonande med sina medbröder
och Konuagen. — 1837 års budgett visar en beräknad
inkomst af 1,014,600,000 Frances och en utgift af
1,012,166,910. Ministern gjorde förslag om en afgift å
inhemskt socker och -målade en vacker tafla af det all-
männa välståndets tillväxt. Detta allt komme af lugnet
och de konservativa principerna.
Regeringen tyckes anse tvisterna med Amerika vara
i det hela slitna, då hon ämnar till Washington affär-
da en minister (Bois le Comte), hvilken uppgift dock
sedermera af ett ministerielt blad så beriktigas, att B. le
C. visserligen är utsedd till minister, men ej kom-
mer att afgå förr, än allt är arrangeradt med Förenta
Staterna.
Det säges, att Fransmännen skola lemna Ancona och
Osterrikarne på samma gång Kyrkostaten.
Spanien.
. Från Barcelona har man nyheter af den 38 dennes ,
hvilka :omtala det vidare förloppet af eroligheterna der-
städes. Det väsendtligaste deraf är följande: i
Den 5 kl. 7 om aftonen invigdes konstitutions-ste-
nen med mycken högtidlighet. . Nationalgardets infan-
teri-bataljoner uppställde sig, vid sken af facklor, dem
man placerat rundt omkring, i bataljordning, på torget
framför Guvernörens palats; deremot stod dess kavalleri
på andra sidan nära palatset och syntes hålla med
auktoriteterna. Då manskapet var i ordning, begaf sig
6:te bataljonens chef, Gironelia, till Gen. Alvarez och
förklarade honom, det allt motstånd vore fåfängt, eme-
dan Nationalgardet samlat sig och enhälligt beslutat
att proklamera 1812 års konstitution. — Han hade lik-
väl knappt talat ut, förrän kavalleriets befälhafvare in-
trädde i kabinettet, kallade honom en lögnare och sa-
de tll Alvarez : General, man -b: drar Er; det är en-
dast några anarchister, som begära denna konstitution;
kom sjelf ned på torget och öfvertyga Er, hvem som
talar sanning, antingen jag eller denne förrädare VP?
Guvernörew gick nu ned på torget, åtföljd af sin
generalstab; der kom en officer, hvilken han afsändt
såsom parlamentär till 6:te bataljonen, tillbaka med den
underrättelse, att båda officerarne och manskap egent-
ligen voro deciderade till ingenting. Strdx derpå in-
träffade Engelske kapteaen Hyde Parker på torget och
förklarade för guvernören, att han — sjelf befälhafvare
på krigsskeppet Rodney — skulle med alla Engelska
fartyg lemna hamnen, om 1812 års konstitution pro-
klamerades ; tillika erbjöd han guvernören att låta lind-
sätta 700 man Engelska troppar, för att vara honom
behjelplig till ordningens återställande. Detta den Brit-
tiske officerarens bestämda förfarande gjorde utslaget.
.w — CR Te s - oe
AA AM a 3. I
m— er ————— — AL Lr
