Stockholms län, tvenne yngre manspersoner jemte en
13 års gosse, samt en äldre och en yngre. qvinna, alla
fem kringvandrande med hast och åkdon, i ändamål att
samla lumpor för Nyfors; pappersbruk. De togo der
in i stugan hos gästgifvaren Per Eriksson, der denne,
som nyligen kommit från arbete i skogen, och utan att
vara afklädd, hade lagt sig till hvila på sängen, och
Per Erikssons hustru med trenne barn sutto vid spisen;
de båda främmande karlarne bådo att få köpa bränvin.
Hustrun vägrade detta i börjam, men gaf dem, på man-
nens tillsägelse, slutligen till en sup hvardera. Härmed
voro lumpsamlarne likväl icke nöjde, utan begärde me-
ra bränvin, samt fordrade i fiotande ordalag att
äfven erhålla nattherberge. Detta nekade både Per
Eriksson och hans hustru hestämdt, hvarpå, efter någon
ordstrid emellan de begge parterne, en af lumpsamlar-
ne tog och kastade hustrun i eldbrasan, derutur , hon
likväl genast uppsprang, utan annan åkomma än svedda
hår och någdt brända klader. Pebr Eriksson, som allt
jemnt legat i sängen, steg nu upp derifrån; men sam-
ma person, som kastat hustrun 1elden, drog då en knif
utur fickan och ville dermed störta sig på Per Eriksson,
då denne repade mod och med ena handen gaf honom
ett så kraftigt slag, att han genast föll till golfvet. I
den fallnes ställe kom dervid hans kamrat och sade sig
vilja fullborda den förres afsigt att låta Per Eriksson
smaka knifven; men just som striden återigen skulle
börja; hördes de i lumpsamlarnes sällskap varande qvin-
norna, hvilka då hustrun kastades i elden, sprungit ut,
ropa åt karlarna att de skulle skynda sig deritrån, e-
medan folk vore i annalkande. Begge lumpsamlarne
störtade derpå ut genom dörren, kastade sig jemte qvin-
norna och gossen i sina slädar, samt afreste så fort hä-
starne kunde springa. Per Erikssons hustrn och barn
hade under tiden flera gånger försökt undkomma för
att skaffa hjelp från grannarne i samma gård, men blif-
vit tillbakadrifee in i stugan af lampsamlareqvinnorna,
som bhöllo vakt utanför. Emellertid hade det likväl
lyckats Per Esikssons son, en 11 års gosse, att osedd
komma ut gehom en annan dörr, och det var han
som ankom med 3:ne karlar, då brottslingarne blef-
vo af qvinmorna varnade att icke längre fortsät-
ta våldet. —- Efier någon öfverläggning mellan Per
Eriksson och de 3:ne till bjelp ankomne kar-
larne förespändes hästar, hvarmed lumpsamlarefoljet
eftersattes och upphanns ungefär en half mil från Staby.
De äro nu alla fem införde till Smedjegårdshäktet, men
vid anställdt kansliförhör med dem, har änmu, emot de-
ras nekande, någon fullständig bevisning om de föröf-
vade våldsamheterne icke kunnat erhållas, emedan ingen
mer än Per Eriksson med hustru och barn dervid va-
rit närvarande, Emellertid synes sannfårdigheten af Per
Erikssons berättelse bekräftad af serskilda omständig
heter.