Mellan några tidningar har uppstått en strid, i hvil-
ken vi ännu icke blandat oss, men som verkligen rö-
rer ett så vigtigt ämne, alt vi ej längre anse oss böra
med tystnad betrakta densamma.
De bekanta Skildringarne hade tillåtit sig några
ganska tänkvärda uppgifter och betraktelser om Con-
gressen i Abo och Sveriges politik år 1812. Littera-
turföreningens tidning upptog handsken och införde en
recension, hvari bemälte politik försvarades. Sjelfva
den välkända signaturen G. . R hade säkerligen icke
åt artikelen förvärfvat något uppseende , i fall den.
blott fått sin plats i ett så föga läst blad, men den af-
trycktes i flera andra blad och fick härigenom en viss
publicitet. — Imedlertid fick ett landsortsblad (Göthe-
borgs Handels- och Sjöfartstidning), nära ett år efter-
åt, tag i G. . R.s försvarsknift och bestridde dess sat-
ser med allvar, men ullika hofsamhet. Att det var
en Jlandsortstidning, gjorde, att repliken icke heller
våckte uppmärksamhet ; men Dagl. Allebanda intog ett
stycke derur, oeh då vaknade väktarne på Zions murar.
Minerva höll först en liten förpostaffär, som var af en
alldeles egen beskaffenhet, då man besinnar hennes van-
liga stridssätt: hon böll sig nästan fullkomligt till sat
och gick dessutom förbi några af de kinkigaste sidor-
na af frågan, med uttryckligt tillkännagifvande, att bon
icke kunde (eller ville) inlåta sig derom. Hennes ar-
tikel lärer således icke hafva befunnits fullt tillfreds-
ställande; men ändtligen kom ett af de riktigt devouc-
rade bladen, ett, korteligen, af Quand-meme- slägten,
Correspondenten från Upsala: och medbade en bit,
så fullgod, att Statstidningen genast tog och stoppade
oden i sig. Ingen af de föregående bitarna hafva vi
till hands; men denna Correspondent-artikelen vilja vi
lägga till grumd för våra betraktelser. Den innehåller
förmodligen allt, hvad man kan åstadkomma; och man
tror sig visst hafva härmed SE och nedtystat alla
de besvärliga inkasten mot års. statskonst. Det
: Pr FYR