för närvarande pågår, synes det föga lämvligt, att jag
skulle också inför allmänheten häröfver inlåta mig i en
ytterligare libellering med Ryttmästaren Åkerstein, för att
såsom han, söka till egen fördel verka på opinionen.
Lyckhgtvis är jag deraf ej eller i behof. Stödd af o-
vedersägliga bevis för min talan, och derjemte af inre
medvetande att i hela denna affär hafva handlat ärligt,
oegennyttigt, samt i allo uppfyllt mina pligter, afvaktar
jag ganska lugn utgången af tvisten, hvars resultater sko-
la, så snart i första instansen domarne utfallet, genom
deras införande i Tit. tidning göras allmänt bekanta.
Emellertid, under afvaktan häraf, torde i tidningen
få på förhand nu inflyta närlagde species facti af saken,
författad genom oväldig person, på grund af honom till-
ställde, fullständige och officiella handlingar. Genom
denna species facti upplyses: att orsaken till de många
kronan, ändamålslöst, här drabbade kostnader, och till
den långa tidsutdrägten med, samt slutligen uteblifvandet
af sadellevereringen, får och måste endast och allenast
sökas uti Ryttmästaren Åkersteins egna handlingssätt,
planer och afsigter: att Hans Excellens Herr General-
Adjutanten för armeen samt Kongl. Krigskollegium
gjort hvad i deras makt stått, fastän förgäfves, för
att förmå Ryttmästaren Åkerstein at fullgöra hvad
på honom i denna sadel-leverering, enligt kontrakt,
ankommit, och för att, detta oaktadt, äfven för-
pligta mig till Leveransens verkställighet, derifrån åter
jag blifvit alldeles urståndsatt, just genom Ryttmästa-
ren Akersteins halsstarrighet: att således inga före-
bråelser kunna med fog riktas hvarken emot desse Au-
toriteter eller. emot mig. Till ytterligare bestyrkande
häraf, skall jag foga anstalt om utlösen och skyndsamt
mförande äfven i Tit. Tidning af Kongl. Krigs-Kollegii
officielt afgifna underdåniga utlåtande öfver Ryttmästaren
Akersteins, lindrigast sagdt oförsynt förvillande, till Kongl.
Maj:t ingifna underdåniga skrift, som redan skyldrat i
Tit. Tidning, och som troligen, i förlitande att jag deraf
icke erhöll del, antagit den mot mig rigtade, fräcka, o-
tyglade ton, hvaraf den på sanningens bekostnad flödar.
Ehuru, för att icke trötta allmänheten med föredrag
af eget försvar och af här förut antydde öfrige motiver,
jag nu underlåter, hvad eljest vore för mig ganska lätt,
att punkt för punkt vederlägga alt hvad Herr Ryttmä-
staren behagat, mig oveterligen, inför Thronen på min
bekostnad andraga, torde likväl här böra slutligen näm-
ras: att Ryttmästaren Akerstein under sitt långa, frukt-
lösa vistande vid Motala Mekaniska verkstad för att i
början söka bereda Sadelställningarnes tillverkning der-
städes, upbar på Kronans bekostnad extra arfvoden och
Dagtraktamenten hela tiden: samt att hindret och uppe-
hållet äfven der för sakens framgång får tillskrifvas, icke
Direktionen, öfver denna verkstad, utan också då Rytt-
mästaren Akerstein, som aldrig fick sin modell riktigt
färdig. För öfrigt voro tvänne andra vigtiga omstän-
digheter äfven vållande, att kontrakten om Sadelställnin-
garnes tillverkning kommo att upgöras, icke vid Motala,
utan hos mig i Nyköping. Den ena, att på förra stället
en Direktion med redovisnings skyldighet inför kommi-
tenter skulle afsluta aftalen med Akerstein, hvilken hos
mig, såsom ett sine qva non, äskade för sina enskilta
intressen flera pecuniära fördelar, de där endast den
kunde medgifva, som var beroende af ingen annans än
sin egen fria vilja: den andra omständigheten åter, att
Ryttmästaren Akerstein personligen och hanket med
hans Sadelmodell voro båda kända vid Motala, innan
kontraktet blef upprättadt, hvaremot jag beklagligen
först lärde känna dem begge efteråt.
Nyköping den 14 Jan. 1836.
Th. Fred. Morsing
Den här ofvan omnämda species facti kommer att föl-
ja i fortsättningen.
Meuallamn man als oo TE 10 om ad 2 LK