Vi veta, att Ryssland icke är den enda makt i verlden; att det ges större makter, än det, hvilka, ehuru mäktiga, likväl äro välvilliga, undervisa den okunnige, skydda den svage, och icke aro vänner af Ryssland, utan snarare af Porten. Vi veta, at England och Frankrike äro jordens första nationer, och redan voro stora och mäktiga, när Ryssarna kommo till oss i små båtar, samt af oss erhöllo tillåtelse, att fiska ij Azowska hafvet. Vi trodde, att England och Frankrike icke skulle bekymra sig om ett så fattigt och okultiverzdt folk som vi, men derjemte tsiflade vi ej på, att så visa nationer skulle veta, det vi icke äro några Ryssar, och att vi, — ehuru vi förstå föga, ej hafva något artilleri, inga generaler, ingen disciplin, inga skepp, inga skatter, — likväl äro ett ärligt, och om man lemnar oss i fred, fredligt folk, samt att vi af goda skäl hate Ryssarna, och nästan hvarje gång besegra dem. Det måste således for oss vara den djupaste förödmjukelse, när vi erforo, att vårt land, på alla i Europa tryckta kartor, utmaärkes som en del af Ryssland; att traktater, hvbrom vi ingenting vea, afslutits mellan Ryssland och Turkiet, hvari man tillåtit sig, att öfverantvarda åt Ryssland dessa krigare, som så ofta kommit det ait darra, och dessa berg, som Ryssarnas fot aldrig beträdde; samt att Ryssland i vestern påstår, att Tscherkasserna äro deras slafvar, eller råa banditer, eller vilda, som ingen mildhet kan tämja och ingen lagtiftning tygla. (Slut e. a. 8.) M CER IA fr DAS I EYE LS SPE ME ANS STEEN INSER ISDN RET STD STEINS ESO ASS OR