ansett en mened i slik fråga icke allenast icke
brottslig, utan äfven loflig.
Hofrätten, som i serskilta mål af dylik beskaffenhet
trodde sig böra ändra de af Hr Bergencreutz meddelte
utslag, kunde likväl icke ställa denne domare under
tilltal för hvad man: här. kallade afvikelse från lagens
bokstaf, emedan man, ehuru tyst, erkände det: ädla
motivet, likasom att god domare är bättre än lag.
De vådor, hvilka uppkomma genom en ovarsamt ä-
dömd värjemåls-ed, ehuru djupt ingripande, komma
likväl alltid att stå efter följderna och åafventyren af falskt
vittnesbörd i allmänhet, såsom af ett mera afgorande
inflytande på andra medborgares lif, ära och timliga
vältärd.
Huru många offer hafva icke fallit för detta
af lagstiftaren. förutsedda brott! Huru har icke
mången som gått att vittna, förglömmande vig-
ten af den ed han aflagt, uppoffrat sitt framtida själs-
lugn för förmäns gunst, af fruktan för deras ovilja, af
pligtskyldighet mot deras anspråk, eller för andra en-
skildta fördelar ? — Serdeles hafva sådana förhållanden
visat sig, och fortfara att ej sällan misstänkas i tullbe-
slagsmål, likasom under en förfluten tid, då bränvins-
tillverkningen var regal, .en dylik ireligiositet, i frågor
om åtalade förbrytelser, ej sällan förekom. — Skulle
man väl behöfva, att med starka färgor här uppdraga
hela den fasaväckande taflan af det tillstånd, der ! med-
borgares trygghet till lif, ära, och gods skulle förblifva
i beroende at falska vittnesmål — i dag gifna, i mor-
gon förnyade, sedan efter första steget hjertat blifvit
förhärdadt och ingenting mer var att förlora. Och hu-
ru skall nationalandan eller kärleken ull fäderneslanget
blifva då?
Nej — för tänkaren ligger ett sådant olycksalgt sam-
hällstillstånd öppet. — Må dessa reflexioner i någon
mån verka, hvad med dem afses, nmemligen en djup
forskning och varsamhet hos domare, så väl i fråga om
värjemåls-ed, som vitnes-ed, i sednare fallet, oberäk-
nadt i lagen påbjuden varning till vittnet, äfven påkal-
lande en allvarlig kontroll på berättarens någon gång
stridiga utsago, och en ingripande blick på möj-
ligheten af dessa berättelsers mer eller mindre tro-
värdigbet, medelst jemförelse af tid, händelser
och serskilta belizenheter; och måtte, då vittnens ut-
sagor skola lemna stöd för domslutet, domare med
hänsigt till det föregående, allvarligt pröfva deras halt!
måtte vittnen djupt eftersinna den afgrund som hotar
dem, i samband med det förstörda själslugn, hvilket i sjelf-
va förbrytelsens stund inträffar — och måtte sist, förmän
och enskilte alldrig förglömma det mångdubbla straff de
inför den Evige hafva att vänta, då de genom hot eller
öfvertalande, af hvilka låga motiver som hälst, begagna de-
ras inflytande för att kallt uppoffra sinneslugn och samvets-
frid hos dem, af hvilkas falska utsagor någon sådan kan vilja
draga fördel!