räntevinsten. Spekulationen mellankommer såsom en
regulator af framtida förhållanden; och samtiden vin-
ner derpå. För det allmänna, är sådant alldeles icke
likgiltigt. Om t. ex. Götha Kanalbolags aktie-kapi-
tal, nu värderadt efter en vsäker utdelning af 1 proc.,
anses icke värdt mer än 3:del af sitt nommella värde, el-
ler 600,000 Rdr, så skulle genom en kontant köpe-
skilling för verkstaden, utöfver dess skulder, af 60,000
Rdr på 2 år, och en deraf, tillsammans med
den vanliga kanalinkomsten, erhållen ränteutdelring på
aktierna af 2 proc. årligen under denna tid, kapitalet
höjas i värde. Då står möjligheten äfven öppen, att
under samma lid förmoda en ökad kanalinkomst, en
minskad aflöningskostnad, en större inkomst af kanal-
området och kanalvattnets användande för vattenverk
och odlingar, m. m. En sådan opinion kunde möj-
ligen gifva ett större resultat, än mången förmodar; och
om den blott verkar tron på 12 proc:s utdelning
i framtiden, blir kapitalets värde okadt till nära en
million — nya krafter blifva då skapade , som årligen
gifva räntan för de 3 till 400.000 R:dr, hvilka för en
enda gång derför användes, och hvilka dessutom , om
de för framtiden klokt administreras, gifva måhända en
vida högre årsinkomst af sjelfva verkstadsförlaget.
Det synes mig således, som planen numer helt och
hållet borde hvälfva sig omkring den frågan : kan ett
nytt serskildt bolag i vårt land organisera sig, för att
öfvertaga Motala verkstad med hopp om framgång , och
kan det betala Göta kanal-bolag, t. ex. 60,000 R: dr-
B:ko utöfver de 156,000 verkstaden är skyldig? Detta
kan, säger man, icke på förhand bevisas. Hvarföre må
hkväl icke försöket dertill lika väl få göras, som att
lemna en så dyrbar anlägg sning, så att säga, handlöst,
till en enskild? Är det ej troligt, att denne förr faller;
under tyngden af de svårigheter, som från vissa håll, i
alla andra fall omtalas såsom förenade med Motala före-
taget? Och finnes det måhända, redan en plan, att då
— så mycket lättare — fri från offentliga öfverlägg-
ningars obehagl ghet — kunna underhandla med den
stackars karlen, den skicklige, förtjente mannen ,
han, som gjort så mycken nytta, som staten bör
upprätthålla , ja. belona ; och hvårs egendom, hvars
varulager , hvars konstfärdighet, man då bör — hvem
vet — betala med en bagatell af så och så många tiotu-
sental i afträde på köpet, c. ? Jag blott frågar.— Men in-
nan svaret torde mig lemnas , hinner man kanske, att
— om Redaktionen tillåter det — bevisa, att ett så-
dant bolag både kan väntas och lyckas i sitt företag;
hvarvid likväl ej bör å någondera sidan förgätas, att:
L homme propose
Et Dieu dispose.
Gengångare.