årens Riksdags Konstitutions-Utskott kunnat och bordt sammanbinda frågan om förändring af 63 RB. F. om kreditivernas anvisande på Riksgäldskontoret, i stället för Banken, med den om förändring af 72 G., då den sednare sannolikt blifvit lättare att genomdrifva, emedan alla insågo och erkände vigten deraf, att kreditiverna ej vidare skulle gravera Banken eller föranleda dess inblandning med statens penningeangelägenheter. — För den händelse någon af våra läsare skulle falla på den tanka, att regeringen ännu ägt tillfälle att genom vägradt samtycke till förändring af 63 . sätta standerna i nödvändighet att antaga förändringen af 72 ., böra vi upplysa, att ödet ville, det vid 1823 års Biksdag Ständerna sjelfva började förslaget till ny redaktion af 63 f.. men att Reg. ej ville, i anseende till någon liten brist deruti, vid 1828 — 1830 årens riksdag antaga samma redaktion, utan föreslog en annan, eller den nu af ständerna godkände, hvarigenom enligt 81 och 82 Sf. RB. F., den genast blef gällande grundlag, så att i. den vägen nu ej var att tillgöra. — Emellertid är det ett oomkullstöteligt faktum, att 72 f:s nya redaktion föll, mera i följd af kall öfverläggning, än genom någon Sfverrumpling; men att försöket att derefter genom ett banklagförslag komma till samma mål, som så nyligen gått förloradt, 1 hög grad upphettade sinnena och beredde en afvoghet, som var svårare att öfvervinna och ett misstroende, som sedermera så ofta återkom med sina fruktansvärda verkningar. Det fick en ny näring mot slutet afriksdagen, då fråga väcktes om sättet, att till regeringen öfverlemna banko-reglementet — Det är bekant, af hvem denna fråga först väcktes. Något olyckligare val af motionär härom kunde knappt tänkas, om man besinnar huru denne inom Banko-utskottet betedde sig uti andra frågor, serdeles 1 den om lag för privat-banker. Den tiden utgjorde också, på sätt, Minerva antydt, ämnet efter utseendet blott en ambitions-fråga. De meddelanden ständerna tid efter annan i denna fråga erhöllo, förvandlade snart saken till en sådan af mera alfvarsam beskaffenhet, och tilldragelserna inom Bonde-ståndet, då saken der förekom den 25 Maj, bestämde utgången och riksdagens slut. Till och med konstitutions-Utskottet, annars så användbart, kunde ju denna gången ej begagnas med någon fördel. Man kan också med fulla skål säga, att samma fråga som började, också slutade Riksdagen; ty medgifvas måste, att Banko reglementets öfverlämnande till Regeringens pröfning var ju i sjelfva verket, att sätta Regeringen i tillfälle att antaga eller förkasta detsamma, och således utöfva en rättighet som 72 S R.F. förklarar vara Ständernas ensak. Den som nu mera skulle vilja fortfarande yrka, att det ifrågasatta öfverlemnandet af Bankoreglementet blott var en formalitet utan allt väsentligt inflytande, hänvisa vi till Regeringens skrifvelse den 23 Maj, deruti det med tydliga ord står att läsa, att Regeringen ansåg sig berättigad, ati på grund af 7 Bank Lagen och 16 RB. F. till granskning företaga Bankoreglementet, och huruvida saken endast omfattade en ambitionsfråga bör derefter ej vara tvetydigt. Det blir dock alltid en märkvärdig beteelse, att Konstitutions Utskottet, så illa af Ständerna och allmänheten bedömdt under hela riksdagen, ändock till slut skulle blifva det Utskott, som utofvade den största sjelfständigheten. I fråga om Riksdagens afblåsning, som häraf syntes vara en ovillkorlig följd, är ock att märka, hurusom äfven denna formalitet syntes förvandlad till en ambitionsfråga. Sedan nemligen Borgare-Ståndet Söndagsaftonen d. 24 Maj för sin del förklarat Riksdagen fullbordad och uppmanat redstånderna, att göra detsamma, , och hvilket i de 2:ne öfriga ofrälsestånden troligen med acklamation gått igenom, så att om Riddarhuset yttrat något annat, det ändteligen blifvit klart, att fröet till Riksdagens långvarighet låg der begrafvet, uppstod en ädel täflan, hvilkendera statsmakten som skulle upfylla nationenshopp att få Riksdagen upplöst. Regeringen verhöll segren, att, itminstone till formen, gifva signalen till uppbrott. i (Fortsättning följer.) a a NARE STAMESTISK A TVTTTINECE ARNE —,