(Insändt.) Författaren af nedanstaende har en tid bortåt besökt Kongl. Teaterns representationer, och har till sin stora förtrytelse fornummit, det nästan omöjliga deruti, att på eftermiddagarna å vissa platser erhålla någon biljett till det på affischerna bestämda priset, utan nodgats betala minst 30 pr. mera, och derutöfver, åt ostyriga pojkar, som isynnerhet söndags eftermiddagarne uppfylla Operans nedra förstus ga och med sitt utprånglande af biljetter ofreda allmänheten. — Ins. sjelf, jemte en stor del af bars vänner, hafva 1 följd af detta ofog, som nu nästan börjar taga öfverhanden, beslutat heldre ofvergfva det nöje den Kongl. Teatern kunnat skänka dem, än att på detta sätt förlora sina penningar. Det ärju också naturligt, att större delen af hufvudstadens spektakelbesökande imnvånare anse det trefligare, att i god ro få köpa sina biljetter, i de för dem bestämda försäljningskontor. än att på detta sätt, vid inträdet i operaförstugan, bljiva omringade af en mängd gatpojkar. — Önskligt vore derföre, att teaterdirektionen ville förordaa några vaktmästare, hvilka, såväl i teaterhusets nedra våning, som strax utanför detsamma, skulle förhindra dessa vinningslystna persedlar från dylik extra biljetförsäljning. JInsärdarens tanke är, att detta skulle föranleda mången, att oftare besöka teaterns salong, än hittils varit händelsen, och han har derföre trott, att teaterdirektionen skulle finna åtminstone någon uträkning vid verkstillandet af ofvannämnde lilla välmenta förslag. z Re —