ee MJEEWV X VVVNYN wWw)Ooy:nrnc-.c.nyYX-- hh owWamcvc OO hj moxo mwkwbk mn mp m mmwn fm hn nt tj pv OO mmmmAm M—J——HZHJH - - !rvqj wuz-nnnnnniaooe-sorvnnunmmmm mw m tt — — — — — i i m ijnnrinnnrpnmnnownmowo nmmwmool mi Blalllll nm mm— M— nn nn mmn— i ———— .X -—-—-———-? - --- — -— —— ——.— — !
gem bränmärka några landtprestars i Skåne sammankom st
i det liberala Lund?
Inser icke Red. att den ins. art. i Skånska posten,
om än ej härfluten af personlig förföljelselusta, är lika
litet märkvärdig, som hvarje annat ögonblickligt utbrott
af den allmänna oron i tiden, som ej är medvetande af
hvad den vill, men omfattar de minsta anledningen att
yttra sin missbelåtenhet, då ämnet ej öfverstiger de
möjligtvis rätt svaga krafterna — hvarföre också prest-
sallskapsidden satt flera ovana pennor bland oss i rörelse
än alla mensklighetens vigtigaste åligganden, som
kunnat behöfva diskussion, sedan bruket blef att disku-
tera tidningarne?
Eller är det verkligen nu mera de liberalas tro, att
allt bör arbeta som individ, att iddgen, sällskap stri-
der mot tidsandan? — Hvarföre lyfter man då ej upp
Lojolas benrangel för att afskrämma Hypotheksföre-
ningar, Studentföreningar, Tidmimngssällskaper, Lärda
Sällskaper, Skollärarsammankomster — med ett ord,
allt, som utmärker tidsandan? Vet ej en hvar, att
Tidsandan erkänner; ett individuell ansträngning är nog
för tider af individuell kraft allena; men att den for-
drar förenad styrka för tider af allmännare spridd bild-
ning; vet man ej numera, att Tidsandan funnit, det
hvarje kraft i förening med andra krafter af samma an-
da, varder så mycket starkare än sig sjelf, som Archi-
medis snäcka var starkare än Archimedis arm, Denna
insigt må ha födt Jesuiterorden, men den har ock födt
Engelsk mekanik i stället för Normandisk armstyrka,
Napoleons krigskonst i stället för Tliadens tvekamp,
den allmänna bildningen i stället för den enskilda är-
domen. Denna odfvertygelse framgår ju i vår tid
och rör allt med sin trollstaf, och allt verkar som säll-
skap, ifrån planen att sammanbinda hafven vid Panama
och Suez till planen att — bilda skytten i Christianstad.
Dock — detta erkänner allt visserligen Red. vara sin
ofvertygelse. Men just derföre böra, alla andra än
prester få begagna denna inre beröringens elektriska
kraft, emedan . prestvännerna vilja anfalla, utan att
besväras af någons sjelfförsvar. Ar det ej så?
Ehuru alla andra samhällsklasser ha sina möten, böra
således ej presterna också drista sammankomma, äfven
om de lägga under allmänhetens ögon hvarje ord de
tala, hvarje tanke de hysa? En prest, som således ej
för thronens och samhällens bestånd får tala vid en
annan prest, får väl ej heller skrifva det en annan prest
möjligen kan läsa? Det är väl till denna verksamhet
inom familj och socken råna Ins. i Skånska Posten
och i sammanhang dermed Red. af Aftonbladet manar
den ende, som utgifvit något 1 Prestsällskapets namn?
Det är ytterst liberalt och tolerant. Eller var ej Red.
djupsinnigare än prestsällskapets motörer voro, vid sin
sällskapsstif:else, då dem intog artikeln om Jesuiter or-
dens verddsskakande herravälde? Tankte den ej
så här: Inom presteståndet äro 2:ne heterogena
Pelementer af ett yttre statsband förenade. Der
äro heliga prester, som tidsandan hatar, och
oheliga prester, som tidsandan föraktar. De förre
arbeta visst för ett godt ändamål, folkens moraliska
forbättring, men med medel, som tidsanden ej Bbegri-
per, dogmer och mysterier. De sednare arbeta just ej
synnerligt, de lefva helst i maklighet - och vällefnad,
vilja stå sig väl hos tidsandau, sökande efter ära och
jordisk makt, utan vidare besvär; de ha samma ytliga
religiositet, som mängden, utan inverkningsförmåga på
tidens sedeförderf. Begge dessa kyrkans tjenareklasser
voro bäst vara af med, ty då vore kyrkan ock förbi.
De förre, som kunde bilda oss beskedligare tjenstbjon
Poch således kunde vara under allt förakt bra nog, un-
derhöll nog folket sjelft och deras nit gjorde säkerli-
gen, att dearbetade för intet, om det gällde. De
sednare, som äro hka litet andliga, som den hop
de för dryg betalning skola göra, andliga, fingo slå sig
på andra verldsliga förrättningar och nöjen. Vi vil-
ja derföre göra allt, som kommer dessa ofören-
liga elementer i inbördes uppror. Om ej:en Mirabeau
utslöts af sitt stånd, hade Adeln i Frankrike? ej
fallit — åtminstone ej för guilottin ock landsflykt.
Skal prestståndet störtas, — så divide impera.
När de då börja strida om åsnans skugga — sina
dogmer och mysterier — så tager allmänheten, som
domer begge parterna brottsliga åsnan sjelf, tioaden,
och med dessa tillgångar kan en ny Gustaf Vasa byg-
ga ett än bättre reformeradt samhälle. Denna artikel
kan till en början sätta en af hvardera prestklassen i
harnesk mot hvarandra Den bör således aftryckas.
Detta är blott en ödmjuk förmodan för att ej behöfva
antaga att Red. tänkte ingenting djupsinnigt.
——O
(Forts. från gårdagsbladet af Ryttmä-
okHromn dt hornotprno ITE be cl eifaolsa NV