AA Lä a no er, KÖRA AMA ST RAT ER.
Depart. Isere, på andra sidan? Rhone. Då han der kom
i ny skuld hos sina fabriks-mästare, begärde han att få
återgå till Corsica; men denna begäran afslogs. honom
af Inrikes ministern. :
Han vandrade derföre i Januari månad 1828 tiil Vaise
och kom på sommaren till Lyon, hvarest han bod-
de -tillsamman med en silkesväfvare som förut varit i
Embrun. Han arbetade nu såsom väfvare; men i Sept.
idkade han filtmakar-handtverk i St Symphorien IO-
zon. Ibland arbetarne kallades han vanligen Corsica-
nen, eller Greken; och han återvände snart till Lyon,
der han fann Laurence Petit, som återkommit från Tou-
lon, der hon besökt sin, man, som då var galerslaf. Hon
hade i April månad 1829 blifvit frigifven, och kom till
Lyon, för att träffa sin son och dotter. Fieschi pas-
serade en tid för att vara hennes , man,. ehuru Abot
ännu lefde. Han idkade väfvar-handtverket och för-
färdigade äfven sedan i Calmire halmhattar. På det
sednare stället hade han likväl råkat i 200 francs skuld
till sin mästares enka, och han undertecknade då skuld-
sedeln med namnet Gixard.
Enligt hans egen uppgift råkade han den förut ofta
nämnde Grefve G. Damas i Lyon, i Augusti månad
1830. Denne bad honom komma till Paris, dit han
sjelf afreste. Fieschi gjorde så, och ditkom omkring
medlet af Sept. -Ifrån den tiden följde polisen alla
hans företag och förbindelser. Han hade förskaffat sig hos
militär-befälet i Paris, rättighet att njuta uppehälle så-
som förut varande konstituerad oflicer i Neapolitansk
tjenst och under Napoleon. Man föreslog honom,
att såsom sergeant få plats vid ett regemente; men han
yrkade under-löjtnants fullmakt. Emedlertid: hade Ge-
neral Franceschetti råkat honom i Paris och bistått
honom med sin börs och sin kredit.
Det var besynnerligt, att just general Pelet, som sedan
blef ett af offren för Fieschis mordanslag, var den som
skaffade honom en plats i 3:dje kompagniet af de icke
tjenstgörande officerare, hvilka underhållas inom garni-
sonen i Paris. Francois Abot hade aflidit år 1830 och
Laurence Petit kom till Paris för att begära pension, så-
som Lassaves enka. Det vägrades henne; men hon träffa-
de der emedlertid åter Fieschi. Det var då, enligt hen-
nes egna ord, som hon sänkte sig ned till honom, för
att upplyfta honom till sig. Den 21 Sept. 1830 erhöll
Fieschi, på befallning från Krigs-Miistern; aflöning så-
som Stabsunderlöjtnant; han begagnade den ända tills
i Februari 1831. Enligt en order af den 28 Jan. 1830
utnämndes han till placerad officer på 61:a Linierege-
mentet; men ordern blef hvarken expedierad eller åter-
kallad, förrän den 8 Augusti 1834. ;
Genom Mr Chauvin, som Fieschi visade stor tillgif-
venhet, emedan Chauvin följt hans hjelte, Napoleon, till
St Helena, fick han under tiden arfvode, såsom urtdelare
af Tidningen la Revolution, hvilket kunde .utgöra 30
till 40 sous om dagen. Vid tidningens expedition blef
Fieschi bekant med Öfverste Lennox, som var hufvud-
redaktör, och han blef anklagad för att hafva deltagit i
denne Ofverstes och Grefve Damas försök, att uppviggla
garnisonen i Paris, och att underblåsa den insurreck-
tionsanda, som börjat visa sig hos militären i Tarascon.
Fieschi hade under samma tid relation med Hr
Baude, Polisprefect, hvilken uppgjort en plan att utsän-
da en hop folk till Algier, hvilkas närvaro i Paris han
ansåg vara farlig för lugnet. Då denna plan blef allmänt
kändt skref Grefve G. Damas till Hr Baude, med be-
gäran att blifva anställd vid denna Corps och reste sjelf
till Paris för att understödja sin begäran. Han nämnde:
då, under samtalet med Hr Baude, Fieschi såsom en
person, hvars skicklighet, köld och förslagenhet var ho-
nom väl bekant. Polisprefekten sände efter Fieschi,
och öfvertygade sig snart sjelf, att dennes tjenster kun-
de vara af stort värde, i visse affärer inom hans de-
partement. ;
Paris var vid den tiden i ständig oro. Blod flöt of-
ta, men Fieschi trottsade alla faror, för att kunna gifva
noggranna underrättelser till polisprefekten. Hans hög-
fård var smickrad af att äga personligt tillträde hos en
. så hög embetsman, och han användes i synnerhet, att
vaka öfver vissa politiska samqväms forbandlingar; han
har ock skrutit af, att hafva gjort regeringen stora tjen-
ster i det ögonblick då Erkebiskopens i Paris palats
plundrades och förstördes.
Då Hr Baude lemnade polis-prefekturen kom Fieschi
till honom och sade: Jag är Corsikan, jag har en
stollt karakter och är ej skapad att vara ett vanligt
polis-verktyg. Jag vill nu ej hafva mer att göra med
polisen.
Sju eller åtta dagar innan. den 28 Juli, då köpet af
gevärs-piporna blef beramadt, hade Pepin, Morey och
Fieschi öfverenskommit, att tråflas på Boulevard de la
Salpetriere.
TJun minedoc att Äfrarclam åv I så KIRAN PR