J EC LET bo kb ESO ER OK CE De ENS
hvuarjemte den äfven Helgedagarha upplå-
tes till Allmänhetens begagnande,
ÅRE ITU ME
BERÄTTELSEN ÖFVER FÖRHÖREN MED
vo dee FIESCHI.
Slut fr. gårdagsbladet.
I staden Vico, på Corsica, eller i dess grannskap,
lefva två familjer af Italiensk härkomst, från Rom eller
Genua, men bosatte på ön från urminnes tid. Den
ena bär namn af Fieschi, den andra af Guelli. Dessa
hafva ofia gift sig inbördes. Joseph Fieschi tillhör
Guelfifamiljen. Han döptes i Murato den 3 Dec. 1790
under namnen Joseph Maria, men dopatte ten, utsätter
ej hans födelsedag. Så länge han var qvar på Corsica
var han fårherde, likasom fadren. Vid en ålder af 18
år tog han tjenst vid en båtaljon, uppsatt för att afgå
till Toscana och tjena under Storhertiginnan Elisa Na-
poleons fanor. Denna korps sändes till Neapel, och
blef sammansmält med :Corsicanska legionen. Fie-
schi har äfven bevistat Ryska fälttåget. Det var i
Polen och i slutet af 1812, som han blef känd af Gref-
ve Damas, Adjutant hos Marskalk Soult, Han var då
Sergeant vid ett regemente, som kommenderades. af
General Franceschetti. Den legion, hvari Fieschi tje-
nade, lemnades sedan till Konungens af Neapel dispo-
sition, i hvars tjenst han ingick uti April månad 1813.
Han utmärkte sig der för fintlighet och skicklighet,
men visade ett stort intrig-smille. Hans korps upplöstes
1814, då Fieschi återvände till Corsica och ingick vid pro-
vincial-regementet på denna ö. 18135 blef han sergeant
och erhöll samma är begge Siciliernes orden. Då Na-
poleon återkom från Elba, fick Fieschi befallning att
afgå med ett detachement till grannskapet af Cervom.
Ett rykte utspriddes då, att han under en eldsvåda,
hade stulit en mycket dyrbar kam från en generalsenka,
samt sålt den för 100 francs. Vid samma tid hade
Grefve Damas, förföljd i Frankrike, till- följd af sin till-
gifvenhet för Kejsaren, tagit sin tillflykt på Corsica, hvar-
est Fieschi träffade honom och genom sina bekantska-
per på ön var honom nyttig. Konung Joachim (Murat)
kom då äfven till denna ö för att söka en tillflyktsort,
och försökte att samla några soldater omkring sig. Ge-
neral Franceschetti visade honom gästfrihet och slöt sig
sjelf till hans .sak. Fieschi följde sn fordne öfverste,
samt afgick med den lilla expeditionen till Calabrien
den 28 September. Den blodiga katastrof, som slutade
denna expedition, är väl bekant. Fieschi blef tillfån-
gatagen med öfverlefvorna af Joachims lilla här. Befäl
och trupp, alla tagna med vapen i hand, blefvo ansed-
de såsom upproriske, och dömde till döden. Ferdinand
IV vägrade, att låta denna stränga dom gå i verkställig-
het, och de Franska soldaterna, som deltagit i expeditio-
nen, återsändes till deras land. Fieschi återkom till Cor-
sica och besökte sina talrika anhöriga i byn Nera.
Här fann han framför sig åtskilliga rykten. En mulåsna
som -han såldt till en slagtare i Vico for 18 kronor,
blefreklamerad, såsom stulen från rätta egaren; den må-
ste återlemnas utan ersättning, och detta vållade, att
Fieschi ej behandlades såsom slägtinge, ehuru man ej
kunde göra sak med honom. Han blef sedan arresste-
rad nära Bastia, på anklagelse att hafva stulit en oxe
och sält den under falskt namn, att hafva förfalskat
märens i Olonetta underskrift samt eftergjort kommu-
nens sigill och dymedelst förskaffat sig falska pass, m.
m. Han blef härom öfverbevisad, och den 28 Augu-
gusti 1816 dömdes han till 10 års fängelse samt scha-
vottering. : Domen verkställdes och Fieschi affördes till
fängelset i Embrun.
Här utmärkte sig Fieschi för ordning och skicklig-
het; han kom i så stort förtroende hos vederbörande,
att han utsågs till förman för en af verkstäderna. Det-
ta gaf honom ett bögt anseende inom fängelset, och
han blef under de sista åren tillika köksschef i sjukhu-
set. Han talade ofta om sin tillgifvenhet för Kejsaren
och skröt öfver hvad han gjort för den Kejserliga sa-
ken. De som närmare studerat hans karakter, beskrif-
va honom såsom högmodig, envis, mycket tillgänglig
för smicker, djerf och -slug, men egennyttig och icke
besvärad af någon öfverdrifven tillgifvenhet för andra.
Under hans fängelsetid var hans uppförande mycket godt
och man hade ingenting annat att förebrå honom, än
hans ohjelpliga bemödanden, att äfven under :denha tid,
i trots af all bevakning, söka umgänge med Laurence
Petit, enka efter Lassave, ochiden tiden gift med en vid
namn Abot, som äfven satt i samma fängelse.
Han blef fri ur fängelset den 2 Sept. 1826 och af-
gick då till Vienne, för att söka arbete. Han lärer
dock endast varit der helt korrt, ty han blef afskedad
från fabriken, så snart, man fått veta, att han varit
for TRA SA fe Jä, rv SEOLIK DB tä SEOGER OKYSINIKESA JANE. v ah I FIONA OSA, VAR KIRAN