mekanist, iordningställa en sådan machin? — Det
var jag, svarade Morey; som uppgjorde ritningen
dertill. Jag har helt nyss förstört den, eljest hade
jag kunnat visa er den.
Morey tillade äfven, att planen endast misslyckats, eme-
dan antändningen skett för sent, och medgaf att han
tillbragt hela natten emellan den 27 och 28 hos Fie-
schi, men att denne varit alldeles ensam i det afgö-
rande ögonblicket. Han sade: det var olyckligt att sa-
ken misslyckades. Eljest skulle ni nu varit rik, ja, ni
skulle säkert i denna stund egt 20,000 francs. En
subscription skulle blifvit öppnad för Fieschi; den ha-
de snart gått för sig; allt detta var förut afgjordt.
Då Morey och Nina efter intagen middag gingo tillbaka
in i staden, bortkastade Morey några muskötkulor, som
han hade i fickorna, och tog först ett rum vid Rue de
Fourey, under falskt namn och mot förskotts-betalning;
men besinnande efteråt, att huset, såsom ett ordentligt
hotel, - var ständigt besökt af polisen, föredrog han
hellre att förlora förskottet, och tog för Nina det rum
i Rue de Longpont, der hon blef tagen, hvilket han
betalte med 12 francs i förskott. Han gaf sedan Nina 15
francs att lefva af och lät föra dit kofferten foljande dagen.
Nina hade trott. att Fieschi var död, då hon af tidningarna
fick se, att han lefde. . Hon talade med Morey härom ; men
denne, som sade att detta var rätt olyckligt, ansåg sådant
ej: hindra, henne att försälja sakerna, emedan han ej
vidare. behöfde dem. Vänta till.dess jag gått, sade
han; sänd (då efter en smed och lät öppna -kofferten;
men jag vill ej . vara, närvarånde. Då han : förnyade
förslaget att. sända ;:henne till hennes broder i: Lyoh,
beklagade hon sig öfver att detta ;icke. var :öfverens-
stämmande med det löfte hon: gifvit Fieschi; och Mo-
rey svarade då, att Han om. ett iår eller två ville: föra
henne tillbaka till Paris, sedan saken hade blifvit glömd.
Följande äro de anmärkningsvärdaste detaljerna om
de andra tvenne fruntimmer med -hvilka Fieschi stått i
närmare förhållanden. Den ena hette Annette Bocequin,
äfven :kallad. la Brunette; den andra Margareth :Dou-!
ret och kallades äfven Agarethe, Lyonnesiskan. An-
nette var sömmerska hos en skräddare, 19 år gammal:
och född 1 Goron. Hon brukade arbeta i Laurence
Petits hus. Der blef hon först bekant med Fieschi,:
som kom dit under namn af Petit och utgafs för man!
till egarinnan af huset. En skilsmessa ägde likväl snart
rum emellan Petit och henne, och detta i den värsta
sinnesstämning, emedan båda ansågo sig bedragne af
hvarandra. Den tredje qvinnan sysselsatte sig med att
renovera gamla schawlar. : Hon var 23:år gammal; och
hade kommit från Lyon till Paris den 4 Juli, med en-
dast 40 francs, På förra stället hade hon blifvit be-
kant7med Amade Lassave, som gifvit henne ett rekom-
mendationsbref till sin syster Nina, genom hvilken hon
sedan blef bekant med Fieschi. Vid första visiten i
hans boning, anmärkte hon fattigdomen i- amöbleman-
get; hon såg äfven en dolk, som hängde nära spisen,
i en grön slida och upphängd i ett grönt snöre. Un-
der en promenad som hon sedan gjorde med Fieschi,
sade han henne att han aldrig gick utan denna dolk.
Detta hade äfven andra vittnen bestyrkt; och det är
troligt, att det . var samma dolk, som han bar den
dagen, då han gjorde försöket mot Konungens lif.
I: afseende på Fieschis omständigheter, synes det
:som han hade upphört att sysselsätta sig med: hand-
arbeten, blott några veckor före illgerningen. Ehuru
icke egare af betydligt kapital, var: han likväl i stånd
att lefva beqvämt nog och att. hålla en mätress (Nina),
samt betala för Annette och gifva. presenter åt Marga-
rethe. Det synes äfven säkert att Fieschis själ styrdes
af två passioner: kärlek till fruntimmer och en omått-
lig lystnad att göra sitt namn märkvärdigt, på hvad
sätt än ske kunde. Han låtsade alltid vara temligen
säker om att disponera penningar, att i Pepin hafva i
en person som alltid var färdig att understödja honom
med medel, och att i denne samt Morey ega två so-
lida vänner, som alltid voro redo att i all väg bistå
honom, samt att taga vård om hans favorit-mätress; i
fall någon händelse beröfvyade henne hans skydd.
Omedelbarligt efter inhemtandet af dessa upplysningar
vidtog polisprefekten nödvändiga mått och steg, för att
få fatt på en arbetare, som omtalas i ett, bref från Mr ;
Dyonnet. Det var först den 28 som bans namn och
vistelseort blefvo upptäckte. Omkring kl. 8 på mor-
gonen blef man underräuad att hans hette Boirau,
och bodde vid gatan Quincampois, samt satt han, klädd
i hvit hatt, utgått före kl. 7: på morgonen. - Man hade
omkring kl. 9 seu honom på Italienska Boulevarden i
i sällskap med en--vid namn Martinault. I
Det tyckes vidare af Suireaus yttrande, som först gaf
underrättelsen, att Boireau hade sjelf utgifvit sig för en i
anhäbgare af höga, republikanska tänkesätt ; att han den
26 hade rakat af sig sitt långa skägg och sina mustacher;
att han om söndagen den 27 kom till verkstaden två