mekanist, iordningställa en sådan machin? — Det var jag, svarade Morey; som uppgjorde ritningen dertill. Jag har helt nyss förstört den, eljest hade jag kunnat visa er den. Morey tillade äfven, att planen endast misslyckats, emedan antändningen skett för sent, och medgaf att han tillbragt hela natten emellan den 27 och 28 hos Fieschi, men att denne varit alldeles ensam i det afgörande ögonblicket. Han sade: det var olyckligt att saken misslyckades. Eljest skulle ni nu varit rik, ja, ni skulle säkert i denna stund egt 20,000 francs. En subscription skulle blifvit öppnad för Fieschi; den hade snart gått för sig; allt detta var förut afgjordt. Då Morey och Nina efter intagen middag gingo tillbaka in i staden, bortkastade Morey några muskötkulor, som han hade i fickorna, och tog först ett rum vid Rue de Fourey, under falskt namn och mot förskotts-betalning; men besinnande efteråt, att huset, såsom ett ordentligt hotel, var ständigt besökt af polisen, föredrog han hellre att förlora förskottet, och tog för Nina det rum i Rue de Longpont, der hon blef tagen, hvilket han betalte med 12 francs i förskott. Han gaf sedan Nina 15 francs att lefva af och lät föra dit kofferten foljande dagen. Nina hade trott. att Fieschi var död, då hon af tidningarna fick se, att han lefde. . Hon talade med Morey härom ; men denne, som sade att detta var rätt olyckligt, ansåg sådant ej: hindra, henne att försälja sakerna, emedan han ej vidare. behöfde dem. Vänta till.dess jag gått, sade han; sänd (då efter en smed och lät öppna -kofferten; men jag vill ej . vara, närvarånde. Då han : förnyade förslaget att. sända ;:henne till hennes broder i: Lyoh, beklagade hon sig öfver att detta ;icke. var :öfverensstämmande med det löfte hon: gifvit Fieschi; och Morey svarade då, att Han om. ett iår eller två ville: föra henne tillbaka till Paris, sedan saken hade blifvit glömd. Följande äro de anmärkningsvärdaste detaljerna om de andra tvenne fruntimmer med -hvilka Fieschi stått i närmare förhållanden. Den ena hette Annette Bocequin, äfven :kallad. la Brunette; den andra Margareth :Dou-! ret och kallades äfven Agarethe, Lyonnesiskan. Annette var sömmerska hos en skräddare, 19 år gammal: och född 1 Goron. Hon brukade arbeta i Laurence Petits hus. Der blef hon först bekant med Fieschi,: som kom dit under namn af Petit och utgafs för man! till egarinnan af huset. En skilsmessa ägde likväl snart rum emellan Petit och henne, och detta i den värsta sinnesstämning, emedan båda ansågo sig bedragne af hvarandra. Den tredje qvinnan sysselsatte sig med att renovera gamla schawlar. : Hon var 23:år gammal; och hade kommit från Lyon till Paris den 4 Juli, med endast 40 francs, På förra stället hade hon blifvit bekant7med Amade Lassave, som gifvit henne ett rekommendationsbref till sin syster Nina, genom hvilken hon sedan blef bekant med Fieschi. Vid första visiten i hans boning, anmärkte hon fattigdomen iamöblemanget; hon såg äfven en dolk, som hängde nära spisen, i en grön slida och upphängd i ett grönt snöre. Under en promenad som hon sedan gjorde med Fieschi, sade han henne att han aldrig gick utan denna dolk. Detta hade äfven andra vittnen bestyrkt; och det är troligt, att det . var samma dolk, som han bar den dagen, då han gjorde försöket mot Konungens lif. I: afseende på Fieschis omständigheter, synes det :som han hade upphört att sysselsätta sig med: handarbeten, blott några veckor före illgerningen. Ehuru icke egare af betydligt kapital, var: han likväl i stånd att lefva beqvämt nog och att. hålla en mätress (Nina), samt betala för Annette och gifva. presenter åt Margarethe. Det synes äfven säkert att Fieschis själ styrdes af två passioner: kärlek till fruntimmer och en omåttlig lystnad att göra sitt namn märkvärdigt, på hvad sätt än ske kunde. Han låtsade alltid vara temligen säker om att disponera penningar, att i Pepin hafva i en person som alltid var färdig att understödja honom med medel, och att i denne samt Morey ega två solida vänner, som alltid voro redo att i all väg bistå honom, samt att taga vård om hans favorit-mätress; i fall någon händelse beröfvyade henne hans skydd. Omedelbarligt efter inhemtandet af dessa upplysningar vidtog polisprefekten nödvändiga mått och steg, för att få fatt på en arbetare, som omtalas i ett, bref från Mr ; Dyonnet. Det var först den 28 som bans namn och vistelseort blefvo upptäckte. Omkring kl. 8 på morgonen blef man underräuad att hans hette Boirau, och bodde vid gatan Quincampois, samt satt han, klädd i hvit hatt, utgått före kl. 7: på morgonen. Man hade omkring kl. 9 seu honom på Italienska Boulevarden i i sällskap med en--vid namn Martinault. I Det tyckes vidare af Suireaus yttrande, som först gaf underrättelsen, att Boireau hade sjelf utgifvit sig för en i anhäbgare af höga, republikanska tänkesätt ; att han den 26 hade rakat af sig sitt långa skägg och sina mustacher; att han om söndagen den 27 kom till verkstaden två