författuing, med utveckling af fria institutioner; dels också derföre, at de förra ministererna, eller Martinez de-la Rosas och Torrenos, ansets hafva handlat under Fransysk ledung, och att Spanien således genom Frankrikes förvåtlande skulle hafva kommit i den bedröfliga beligeuhet, hvari Mendizabal emoitagit affärerna. Motviljan mot Frankrike hade tydligt utalat sig uti det bifall, som under diskussionen gals åt hvarje starkare uttryck emot Fransyska Regeringens politik. Den första Talaren, som vidrörde detta ämne, var Grefve de las Novas. Han ansåg en förklaring böra göras till Fransyska kabinettet, att det vore alldeles likgiltigt, om Fransyska Regeringen lofvade understödja Aruottaiogens sak eller icke, i fall hon detta oaktadt alltid handlade i motsatt riktning. Tiden vore inne att tala rent språk och frångå temporisationssystemet, hvilket väl af det ena partiet kallades den rätta medelvägens system, men af det andra långt rigtigare betecknades, såsom ett system af feg fruktan. Hr Gonsalez försvårade deremot Fransyska Regeringen från misstankan, att vilja gynna Dou Carlos. Frankrikes intressen voro så nära förenade med Spaniens, att redan detta skäl vore nog att förjaga allt misstroende. Ar Mendizabal förklarade, att den tillförsel Carlisterne fingo fråu Frankrike, berodde på gränsbevakningens mer eller mindre efterlåtenhet. Sedan två månader håde Fransyska Regeringen lofvat större vaksamhet 1 detta fall, och aldrig wviligare gått Spanska kabinettets reklamationer till mötes, än just nu, då t. o. m. en undersökning blifvit lotvad öfver gränsbevakningens förhållande. Uti nästa session fortsattes samma ämne med. förnyad ifver. En ledamot föreslog ett tillägg i adressen, i anledning deraf, att konungen af England fått en uttrycklig kompliment för sitt loyala biståud åt dröttbiagens sak, men deremot ingenting annat förekom till Fransyska kabinettets förmån, än. en tacksamhetsbetygelse för de vigtiga tjenster samma sak rönt af den Algierska främlingslegtonen. — En Prest, Vegay-Rio satte sig i isynnerhet emot detta förslag. Huru skulle det — meriade han -— hafva lyckais insurgenterne, att hålla sigtvå hela år i de norra provinserna; om de ej blifvit understödda från Frankrike? Man borde derföre snarare låta inflyta en tadlande anmärkning emot Frank rike vid denna punkt. Härvid ropade åhörarne braro, mer återkallades af presidenten till tystnad. Hr Gafiand bad få ermra, att dettå ämne hörde tll de kmkiga. Adressen vore ett offentligt dokument, och skulle äfven blifva föremål för omdömen utomlands, Man borde derföre akta sig, att ej kasta någon gnista i en så Högst antändlig materia. Hela qvadrupel-alliansen kunde deraf hotas med fara; och dess tillintetgörande skulle vara den största triumf för fenderna. — För öf-rigt tillkärnagaf sjelfva Las Navas, att han hyste stort förtröende till ministeren, i synnerhet till dess president. Han önskade endast, att i adressen måtte inflyta något om nästa Cortez sammankallande, .för att revidera det Kongl. statutet; hvarpå Mendizabal svarade, att, det vore öfverflödigt, emedan regeringen i allt fall redan bade formligen förbundit sig dertill. Under denna diskusston yttrade Las Navas, utan att någon motsade honom, att nationen funnit, att de grundlagar, som lågo i det Kongl. statutet, icke voro i stånd att göra Spamtens lycka. Han sjelf kunde, deri ej se någon grundlag, utan endast en krycka, lik den, hbvarmed lama personer linka sig fram så godt de kunna. Slutligen åntogs adressförslaget med 111 röster mot 5. -A Frankrike. Expeditionen mot Abdel-Kader ar i full fart. GeBom telegrafdepecher öfver Toulon hade man erhållit underrättelse, att alla tll denna expedition hörande trupper om aftonen den 26 Nov. anländt till floden Tlelat, som ligger en dagsmarch ifrån Oran, derifrån expediupnen utgår. Den andra dagsmarchen är beräknåd till floden Sig, hvarefter armen ännu har att öfverstiga en bergskedja, innan den hinner till Mascara Abdel-Kåders hufvudstad. En depech af den 28 Nov. ifrån lägret vid Figuier innehåller, att avantgardet under general Oudinot nattat öfver i Vrela. Marskalk Clauzel och Hertigen af Orleans befunno sig snnu med generalstaben i lägret vid Figuier. Förposterna varseblefvo fiendens vakteldar. Emedlertid hade det ännu icke kommit till någon träffning, och man trodde att Abdel-Kader ännu icke anländt till sina truppers läger. Med utomordentlig lägenhet öfver Toulon vill man ega underråttelser från Oran af den 24 Nov. att Marskalk Clauzel dragit till sig alla disponibla trupper och öfyerlemnat bevakningen af Oran och utanverken vid denna plats åt nationalgardet och sjöfolket. Detta skulle skett till följe af en underrättelse, att Maroccanska kejsaren hade sändt Abdel-Kader en hjelpkorps. I Oran hette det ännu då, att Abdel-Kader stod med 8000 man kavalleri och 2000 man r guliert snfanteri vid dd rm Kl oo Al oc IR 2 pop FILE JE SA FER EE EE Le, 2