författuing, med utveckling af fria institutioner; dels
också derföre, at de förra ministererna, eller Martinez
de-la Rosas och Torrenos, ansets hafva handlat under
Fransysk ledung, och att Spanien således genom
Frankrikes förvåtlande skulle hafva kommit i den be-
dröfliga beligeuhet, hvari Mendizabal emoitagit affärer-
na. Motviljan mot Frankrike hade tydligt utalat sig
uti det bifall, som under diskussionen gals åt hvarje
starkare uttryck emot Fransyska Regeringens politik.
Den första Talaren, som vidrörde detta ämne, var Gref-
ve de las Novas. Han ansåg en förklaring böra göras
till Fransyska kabinettet, att det vore alldeles likgil-
tigt, om Fransyska Regeringen lofvade understödja
Aruottaiogens sak eller icke, i fall hon detta oaktadt
alltid handlade i motsatt riktning. Tiden vore inne
att tala rent språk och frångå temporisationssystemet,
hvilket väl af det ena partiet kallades den rätta me-
delvägens system, men af det andra långt rigtigare be-
-
tecknades, såsom ett system af feg fruktan. Hr Gon-
salez försvårade deremot Fransyska Regeringen från
misstankan, att vilja gynna Dou Carlos. Frankrikes
intressen voro så nära förenade med Spaniens, att re-
dan detta skäl vore nog att förjaga allt misstroende.
Ar Mendizabal förklarade, att den tillförsel Carlisterne
fingo fråu Frankrike, berodde på gränsbevakningens
mer eller mindre - efterlåtenhet. Sedan två månader
håde Fransyska Regeringen lofvat större vaksamhet 1
detta fall, och aldrig wviligare gått Spanska kabinettets
reklamationer till mötes, än just nu, då t. o. m. en un-
dersökning blifvit lotvad öfver gränsbevakningens för-
hållande. Uti nästa session fortsattes samma ämne
med. förnyad ifver. En ledamot föreslog ett tillägg i
adressen, i anledning deraf, att konungen af England
fått en uttrycklig kompliment för sitt loyala biståud åt
dröttbiagens sak, men deremot ingenting annat förekom
till Fransyska kabinettets förmån, än. en tacksamhetsbe-
tygelse för de vigtiga tjenster samma sak rönt af den Algi-
erska främlingslegtonen. — En Prest, Vegay-Rio satte sig i
isynnerhet emot detta förslag. Huru skulle det —
meriade han -— hafva lyckais insurgenterne, att hålla
sigtvå hela år i de norra provinserna; om de ej blif-
vit understödda från Frankrike? Man borde derföre
snarare låta inflyta en tadlande anmärkning emot Frank -
rike vid denna punkt. Härvid ropade åhörarne braro,
mer återkallades af presidenten till tystnad. Hr Ga-
fiand bad få ermra, att dettå ämne hörde tll de km-
kiga. Adressen vore ett offentligt dokument, och skulle
äfven blifva föremål för omdömen utomlands, Man
borde derföre akta sig, att ej kasta någon gnista i en
så Högst antändlig materia. Hela qvadrupel-alliansen
kunde deraf hotas med fara; och dess tillintetgörande
skulle vara den största triumf för fenderna. — För öf-
-rigt tillkärnagaf sjelfva Las Navas, att han hyste stort
förtröende till ministeren, i synnerhet till dess presi-
dent. Han önskade endast, att i adressen måtte in-
flyta något om nästa Cortez sammankallande, .för att
revidera det Kongl. statutet; hvarpå Mendizabal svara-
de, att, det vore öfverflödigt, emedan regeringen i allt
fall redan bade formligen förbundit sig dertill. Under
denna diskusston yttrade Las Navas, utan att någon
motsade honom, att nationen funnit, att de grundlagar,
som lågo i det Kongl. statutet, icke voro i stånd att
göra Spamtens lycka. Han sjelf kunde, deri ej se någon
grundlag, utan endast en krycka, lik den, hbvarmed
lama personer linka sig fram så godt de kunna. Slut-
ligen åntogs adressförslaget med 111 röster mot 5.
-A Frankrike.
Expeditionen mot Abdel-Kader ar i full fart. Ge-
Bom telegrafdepecher öfver Toulon hade man erhållit
underrättelse, att alla tll denna expedition hörande
trupper om aftonen den 26 Nov. anländt till floden
Tlelat, som ligger en dagsmarch ifrån Oran, derifrån
expediupnen utgår. Den andra dagsmarchen är be-
räknåd till floden Sig, hvarefter armen ännu har att
öfverstiga en bergskedja, innan den hinner till Mascara
Abdel-Kåders hufvudstad. En depech af den 28 Nov.
ifrån lägret vid Figuier innehåller, att avantgardet un-
der general Oudinot nattat öfver i Vrela. Marskalk
Clauzel och Hertigen af Orleans befunno sig snnu med
generalstaben i lägret vid Figuier. Förposterna varse-
blefvo fiendens vakteldar. Emedlertid hade det ännu
icke kommit till någon träffning, och man trodde att
Abdel-Kader ännu icke anländt till sina truppers läger.
Med utomordentlig lägenhet öfver Toulon vill man ega
underråttelser från Oran af den 24 Nov. att Marskalk
Clauzel dragit till sig alla disponibla trupper och öfyer-
lemnat bevakningen af Oran och utanverken vid den-
na plats åt nationalgardet och sjöfolket. Detta skulle
skett till följe af en underrättelse, att Maroccanska kej-
saren hade sändt Abdel-Kader en hjelpkorps. I Oran
hette det ännu då, att Abdel-Kader stod med 8000
man kavalleri och 2000 man r guliert snfanteri vid
dd rm Kl oo Al oc IR 2 pop FILE JE SA
FER EE EE Le, 2