-
FRAGMENTER AF EN RESA MELLAN KAMTS-
CHATKA OCH BARKARBY.
Tredje fragmentet.
Mitt vistande i det märkvärdiga, men föga kända
konungariket Crumbuctu kom att blifva längre, än jag
först väntat; det beskedliga folket interesserade mig
oändligt. Institutionerne och folkets lynnen voro så-
dane, att hvarje vältänkande måste se dem med glädje-
tårar. Crumbucterne hade val föga industri; men de
lefde förträffligt af sina minnen. Voro de törstige, så
drucko de förfådrens bedrifter; voro de hungrige, så
åto de deras visdom.? De visste allt, utom en enda
s måsak, eller hvad de behöfde att veta. De begrepo
allt, utom hvad alla andra begripa. De hade roligt,
så snart någon bevisade dem, att de hade roligt; de
hade ledsamt, då ingen änuu hunnit såga dem, hvad
de skulle tänka om saken. I de abstracta vettenska-
rna voro de långt komna; Euclides bevisade de, för
korthetens skull, med vittnen. De hafva ännu; icke
kunnat rätt komma ifrån den tanken, att ett pund bly
ändock är tyngre än ett pund fjäder; om än aldrig så
Htet, men något är det väl ändock. De äro icke grä-
Jige: har någon sagt dem, att en bok är god, så läsa
debkenne med nöje; har man sagt dem, att en för-