mest framstiger, är målningen af tåget öfver St. Bernhards berg under fjällstorm och snöyra, samt den vilda karakteren i dessa trakter. Besknfningen af sjelfva vinskördsfesten är ganska kuriös, och lärer, enligt hvad resande hafva att förtälja, vara en fullkomligt trogen teckning af dessa sedan århundraden ännu derstådes bibehållna, och årligen af tusentals fremlingar bevistade landthga högtider. Genom skildringen af dessa och dylika scener, jemte den för öfrigt mästerligt anlagda och utförda handlingen, torde denna roman intaga ett rum vid sidan af den ryktbara författarens bästa.