den ; och detta handlingssatt har mer an något annat
bidragit att upplösa Heliga Alliansen och att ifrån Ryss-
land skilja Österrike, Preussen och de andra Tyska sta-
terna, hvilka ej gerna kunna önska att åter se det Ry-
ska iaflytandet så öfvermäktigt, och deras: beroende der-
af så tungt, som emellan 1813 och 1830; och i syn-
nerhet måste de två förstnämnda regeringarne, uti de-
ras omedelbara gränsberöring med Ryssland, finna, att
den Ryska makten, med dess af sjelfva sakens natur
föreskrifoa utvidguingspolitik, i framtiden hotar dem
med vida större faror än de, för hvilka Frankrike kan
blottställa dem.?
Uti den inre styrelsen har ock Juliregeringens po-
litik varit lika litet dynastisk. Huron svårt det än i
början efter Julirevolut onen var att föra styrelsen utan
att söka stöd hos ett parti, men med detsamma ock
göra styrelsen till parzistyrelse ; så har dock den nya
regeringen troget följt Napoleons ädla och stora pohtik:
att Regeringen måste vara upphöjd öfver alla partier,
att dess statskonst måste vara Fransysk och Nationell
samt ständigt ha det helas väl i sigte, och icke dikte-
ras af ensidiga parti-intressen cotteri-influencer, Vare sig
ifrån ena sidan eller ifrån den andra. Faktionerna,
som väpnat sig för att med våld omstörta sakernas nya
ordning, har den med lagens arm nödgat att respekte-
ra detta samhällsskick och afväpnat partierna, som på
den parlamentariska vägen sökte bemäktiga sig styrelsen,
för att föra denna i en exklusiv och ensidig partisyft-
ning till förmån för vissa klasser, har den icke dragit i
betänkande att bryta med, samt att afvisa deras anspråk,
med hvilken populär benämning som helst de än sökte
pryda sig. En regering, som nödgas kämpa med par-
tier och faktioner, kan sjelf icke undgå att i apparen-
cerna synas och förefalla såsom ett parti, men Fran-
syska regeringens parti har varit Frankrikes, och till
detta parti har den oafbrutet sträfvat att återföra alla
andra. Ingen Fransman, utom dem som sjelfve ställ-
de sig utom lagarne och förklarade krig emot Kartan
samt det utur Julirevolutionen utgångna sambhällsskic-
ket, har den velat anse och behandla som fiende ; re-
sultaterna och fördelarne af denna stora händelse ville
den skulle tillkomma alla Fransmån och ej exploiteras
af ett parti. De stridiga opinionerna, som hatade hvarandra
och brunno af begär att få komma i handgemäng, har den
nödgat att lefva i fred och afhälla sig ifrån ömsesidiga
förföljelser; till alla har den sträckt lagarnes och rätt-
visans skydd. All ära, all duglighet, all eminent för-
tjenst, vare sig utaf den gamla Adeln, af den nya eller
bland de ofrälse, vare sig ifrån revolutionen, kejsar-
dömet eller restaurationen, har varit saker att hyllas af
regeringen och att finna sin plats, när den franchement
anslöt sig till sakernas nya ordning, och ville verka för
Frankrike och ej för småaktiga och mesqvina parti-
syften. Namnen Talleyrand, Broglie, Choiseul och- S:t
Aulaire, lysa vid sidan af Soult, Gerard, Maison och
Sebastiani, Cas, Perier, Lows, Guizot, Thiers, Villemain
och Cousin, uti den styrelse, som dirigerat Frankrikes
politik sedan Juhrevolutionen.
Om nu Argus i den ofvanstående artikeln onekligen
har rätt i de allmänna reflexionerna öfver hvad en Re-
I gering bör göra och låta, och i afseende på de grund-
satser den bör följa i sin styrelse, så har han deremot
icke lika rätt i tillämpningen på Ludvig Filips politik,
och ännu mindre i det beröm, han egnar henne för
I vägrandet, att afsluta en handelstraktat med England.
Detta vidrör en sträng af Argi iddger, som ännu är all-
,
deles ostämd, eller måhända rättare för högt uppskruf-
vad, och som derfåre oupphörl gt missljuder, så snart
den anslås, hvilket numera sker hvarje Onsdag och
Lördag. Hvad vill ett friare handelssystem och libera-
la grundsatser säga, som i en handelstraktat mellan två
nationer yttrar sig till förmån för blott den enas han-
del, industri och sjöfart? Om Engelska regeringen va-
rit nog oförståndig, att begära ullåtelse endast för En-
gelska fartyg att besöka Franska hamnar och för in-
förseln dit endast af Engelska varor o. s. v., så borde
en dylik begäran rättvisligen afslås, och det lika myc-
ket till Englands nytta, som till Frankrikes egen. Hvad
skulle det bli af en handel, der afnämarena saknade
medel att köpa för, hvilket nödvändigt skulle hända,
om man för dem tillstängde förvärfskällorna? Men så
oklok är välicke Engelska ministören. Den vet troligen,
att vilkoret för alla slöjders och all handels blomstring
är afsättningen ; att sådan icke är möjlig, om köparen
icke har något att köpa för, att han ej får medel der-
till, om han icke förskaffar sig dem genom de en-
da utvägar, hvarigenom de erhållas, genom varors pro-
ducerande och föryttrande; att ju mer en person till-
verkar och försäljer, destomer kan: och behöfver han
köpa; att förhållandet är alldeles lika med nationerna,
2 RA få -