scn, och på de flesta ställen gjordes på aftonen runder 1 källare och vindar, för att förvissa sig, det icke någon af de förmodade flyktingarne kunde hafva gömt sig der. Som vi emellertid af erfarenheten känna den terreur panique vederbörande hysa, att något om rykten kall blifva berättadt i tidningarna, ansågo vi 0ssy innan fullständig upplysning kunnat inhämtas, icke böra nämna ett ord om en så vansklig sak, isynnerhet som de, hvilka på stället sökte af vakten eller andra vid inrättningen engagerade personer göra sig underrättade om anledningen till den ovanliga kommenderingen midt i natten, erhöllo det bestämda svar, att ingenting hade passerat. Högst besynnerligt förefaller det i allt fall; att hvarken ett ord härom förekommit i Statstidningen för i Lördags eller i Polisbladet för i dag. Man kan icke tänka sig något besynnerligare, än denna farhåga att upplysa verkliga anledningen till dylika rykten, hvilka vanligen förstoras i samma mån, som de äro obestämda. Att någonting ovanligt vid korrektionsinrättningen måste hafva varit å färde, det synes dock med skäl kunna slutas af den hastigt utdelade ordern om vakternas förstärkande midt i natten; och då denna order lärer utgått från H. M. Konungen sjelf, kam man ju så mycket säkrare sluta till, att den varit påkallad af omständigheterna. Miånne icke allmänheten då äfven äger ett litet anspråk att blifva underrättad, åtminstone om något varit å färde eller icke, genom några rader i det officiella, eller det halfofficiella bladet? Vi yttrade redan innan Fångstyrelsens utlåtande till Kongl. Maj:t angående korrektionsinrättningen stod att läsa i Statstidningen, att utom den olyckliga omständigheten, att personer för blott försvarslöshet kunna blifva instängda i denna inrättning på obestämd tid, äfven ett annat hufvudfel fanns, uti styrelsen på stället, hvilket icke vore svårt att taga reda på, !om man ville. Dagligt Allehanda har i dag lemnat en liten anledning, att närmare gissa hvari detta fel ligger, då Dagligt Allehanda nämner sig hafva hört, att en aktion skall vara anhängig hos KrigsHof-Rätten, mot Kommendanten på stället, med yrkande å honom af tjenstens förlust. Detta åtal, redan ett par månader gammalt, angår endast en speciel omständighet, nemligen att Kommendanten en gång under förlidet år skickade ut tvenne korrektionister att fiska åt sig, åtföljde af en obeväpnad grenadierkorporal vid namn Id, hvarvid korrektionisterne rodde öfver sjön och den ene sprang sin väg. Det torde redan vara ett missbruk, att en befälhafvare vid en dylik inrättning begagnar fångarna till arbeten för sitt enskillda behof; och ett groft. fel är det, att skicka dem utom inrättningen, utan ordentlig bevakning; men det torde förtjena undersökas, huruvida icke många dylika eller snarlika anledningar till missnöje. finnas, oaktadt Fångstyrelsen i sin underdåniga skrifvelse blott antydt detta i mera allmänna termer oeh i förbigående. En anmäkningsvärd omständighet i detta fall, som visar sinnesstämningen bland fångarna, är, att vid den högtidliga spöexekutionen härom dagen, å de tvenne korrektionister som hade anfallit och sårat D:r Dahl, hade delingventerne knapt utstått sitt straff, förrän de helt högt och i mångas närvaro fällde mot kommenhdanten vanvördlga yttranden. Något stort afseende kan visst icke göras på: sådane personers utlåtelser men om man talar vid dem som utgått ifrån inrättningen skall man finna, att orsaken till den spända och hemska sinnestämningen är en känsla, sann eller falsk, lemna wi derhän, att fångarna icke behandlas med rättvisa; och om en sådan känsla inrotar sig ibland en sådan samling, hvem kan då beräkna följderna? AE Nr Rn T sår afton kl. half tio unnkom eldsvåda uti en hö