utskrika och oupphörligen omskrika för allmänheten
huru vi sökt nedsätta Tegner såsom snille och skald,
samt allt annat som nationen i detta fall ägde och vär-
derade dyrbarast, och med hvilken feghet alla hönsen,
med Minerva i spetsen, sökt krypa bakom nationens
älskling , Cedern på Libanon o. s. v., på det han
med sin kräkla måtte hålla Aftonbladet ifrån dem.
Ar det väl möjligt att. denna feghet kan på en gång
väcka annat än en blandning af åtlöje. och medömkan, när
man besinnar att Redaktören af denna Svenska Miner-
va är samma Broder Askelöf, som före dekrotte-
ringen haft om just de samma personer på hvilkas
skuldror han nu genom sitt skrymtande smicker söker
att kräla sig upp till betydenhet, yttranden och om-
dömen, emot hvilka allt hvad i sednare tider blifvit
sagdt i Dagbladen vare sig om en eller annan, är verk-
liga småsaker: och detta i ett språk, till hvilket man
nu förgäfves skulle uppsöka något motstycke, utom i-
bland sällskapets egna. produkter. När vi t. ex. uti
tidningen Polyfem, som Minervas nuvarande Redaktör
fordom utgifvit, finne honom föreslå att genom-
slinga Leopods - etterblåsa, eller :huru han låter
upphänga Voltaire och Pope i fötterna, hvarvid
en tjock och drös materia rinner ur dem, eller hu-
ru han låter sätta män sådana som WALLIN och
VALERIUS i burar och föradem omkring gatorna
såsom underliga djur, till förlustelse för pöbeln; när
man sedan jemför detta med det nuvarande sykofanti-
ska kryperiet för- samma personer, huru måste icke
sådant kunna väcka de odödligas löje, såsom Mi-
nerva yttrat. Hvilket förskräckligt väsen skulle ic-
ke uppstå, om Aftonbladet endast skulle hafva föreslagit att
sätta Broder Askelöf och redaktören af Götheborgs
Dagblad, i burar, och föra dem såsom Mandrniller kring
gatorna? och hvilket omätligt afstånd är det likväl e-
mellan en Askelöf och en sådan man som Biskop Wal--
hn, ifrån hvilken synpunkt man än jemför dem, eller
emellan Götheborgs Dagblads redaktör och Kanslirådet
Valerius?
Men ännu mera: sjelfva Tegner, nationens ätsk-
ling, Cedern på Libanon — —: Har man . väl
ännu glömt, huru det kotteri, uti hvilket Minervas nu-
varande redaktör: hade rollen af : sockenstämmotalare
och geheimeråd, uti den bekanta brochyren: Markalls
sömnlösa nätter, yttrade sig om honom sålunda:
Nu framvinkades du, Esaras, ock kallad Profeten,
Mer ,vältaligt, än sant, emedan ditt mål du ej fattat,
Tungt du dig vältade fram, nyss ryckt ur ett frodande
gästbud,
Käckt du förde din lans, den från Adam i Leire Du snattat.
RR (RR SR Ditt harnesk var skuggadt
Ståtligt af busken som bundits ihop af de skönaste fjädrar,
Pleckade ut än här, än der från från främmande svanor,
Stödd på din sköld der ej mer ditt namn rätt läsa man
kunde,
Sen du det infall fick att du vore den Jason, som tidens
Gyllene skinn tillhör, men bekom dock i stället ett orm-
skinn.
NR DNR van attshumla istysthet,
Din hjelmbuske vittnar derom! —
Att Aftonbladets anmärkningar i anledning af Teg-
ners yttranden emot tidsandan, icke innefaita någon-
ting som kan liknas vid insinuationerna i dessa verser,
behöfver icke nämnas. : Hvilken besynnerlig skickelse
är dev icke att ett kotteri, hvari MinervaRedaktören an-
ses hafva varit Ledamot, gör till föremål för en an-
mårknipg om Tegner, att han vältar sig fram ur ett
frodande gästbud?
Det nu citerade år icke en hundradedel af det rika
förråd på materialier, som genom Polyfems försorg,
när som helst finnas att tillgå till den nuvarande Mi-
nervaRedaktörens belysande. Vi hafva endast velat
litet lyfta. på ett hörn af det glömskans täckelse; som
höljer det framfarna, för att visa tillämpligheten på
denna Minerva, af hennes. eget yttrande i N:o 138:
att det är en vanlig företeelse, att de som på
ett eller annat sätt fört en utsväfvande lefnad, när
deras synders vågskål sjunker till sitt Nadir, för-
falla till bigotteri eller skenhelighet.? ;
Når man nu härtill tager i betraktande, att denna
Redaktions, politiska grundsatser oaflåtligen utgjort en
sammanfattning af allt som är motsatsen af nationens
sympathier ; att den i fråga om konstitutionel styrelse-
form söker bortsofisticera all -ansvarighet hos de
Styrande; avser hufvudsumman af det representa-
tiva samhällsskicket bestå i votering för uniformen
och hånar de bemödanden enskilde medborgare göra
for spridande af kunskaper bland de arbetande klasser-
na, så måtte det väl icke innefatta för stora anspråk på
kännedom om allmänna tänkesättet, om -vi icke anse
så qvalificerade motståndares försök att krafla sig upp i
opinionen på andras bekostnad, behöfva väcka det min -:
sta bekymmer. 7