verksamma män; de ihågkomma, att Frankrikes ära en-
dast räddades genom en enda man; och att samma ge-
ni, som satte denne i stånd att frälsa sitt land från de
öfverbängande farorna, sedermera skapade honom ett
ohestriddt och obegränsadt herravälde öfver dess oden,
och gaf honom magt att trampa under fötterna dess fri-
het; de ihågkomma patrioternas tårar öfver mordet på
deras käraste förhoppningar; de gamles klagan, hvilka
sett sina sista söner slitas bort för att slagtas på strids-
fältet; återkomsten af denna brännmärkta och förnedra-
de familj, påtvingad ånyo det upproriska land, som
med fyratio års blodströmmar förgäfves betalat hennes
förvisning; och de skåda Frankrike 1830, efter revo-
lutionen, till det mesta i samma förhållande. till Euro-
pas öfriga nationer, som då Napoleon först kallades att
föra an dess armetr. Det system, som af oppositio-
nen blifvit anbefaldt, skulle i deras tanka leca tillsam-
ma resultater; ett olika måst antagas, ville de säga , ;
ccth detia är också just det, som blifvit följdt, juste--
millieun mellan legitimitetens förkastade principer och
Napoleons tltagsna och äfventyrliga bana.
Vi skola under loppet af vår uppsats söka visa, att
dessa farhågor voro ogrundade. Men vi vilje först fram-
kasta den frågan: har juste-milieu-systemet svarat emöt
deras afsigter, som gåfvo dess upphofsmän magten? Har
ået motsvarat dessa ädla själars förväntan, hvilka till-
vägabragte den sista reyolutionen? Har det förkofrat
fiibetens sak i Frankrike? Har det uppfyllt de högud-
liga förpligtelser; som lemnades frihetens vänner i Eu-
ropa och öfver hela verlden? Med ett ord, hafva de,
som skapat detta system, uppfyllt de bestämmelser, som
lifvit dem ombetrodda? Hafva de det icke, då är sy-
stemet dåligt och bö. förkastas. Vi önska, att den po-
Llitiska bana, både i afseende på inre och yttre förhål-
landen, som sedan ,Julirevolutionen blifvit följd i Frank-
nke, må skärskådas så som den förtjenar; detta skär-
skådande inbegriper åtskilliga: af lifsprincipernva för vår
egen frihet, och det skall förlåtas oss, vi hoppas det,
om vi egna några sidor till ett försök att framställa sa-
ken i sin rätta synpunkt.
I första rummet synes sålunda vara af vigt, att be-
stämma, från hvilken detta system ledde sin begynnelse.-
Ifrån det Casimir Perier kallades. tll konseljpresident
och ända till hans död, var allmänna opinionen, att
juste-millieu-politiken blifvit grundad och uppehållen
genom hans talanger; och de voro icke få, som vän-
tade sig efter hans frånfälle någon markerad: förändring
i systemet! T:l deras förvåning ortsattes emedlertid
samma bana med lika eftertryck och framgång; och det :
blef snart för hvarje tänkande tydligt, att systemet ema-
nerat från en än hogre källa än den utmärkta premier-
ministern, och att en skickhgare hand än hans hållit
regeringstömarna. Det dröjde ej länge, innan måsta-
ren blef upptäckt. Det var sen; hvars tidigare ålder
blifvit fostrad i motgångens hårda skola; för hvilken -lä-
gret och stridsfältet voro liksom en alldaglig rutin; hvil-
ken under mer än tjugo års landsflykt, icke hkt den
förvisade monarkiens, tillbringad 1 pompen och ståten
och smickret af en påstådd konungslig värdighet, utan i
det undangömda armodets pröfningar, hade utbildat sig
till en beslutsam och djerf manlighet; som, jagad från
land till land, och efter att ha vandrat från Schweitzi-
ska fjallarna till Lapplands rysliga ödemarker och Euro-
pas nordligaste udde, utan att i den gamla verlden fin-
na någon hviloplats, hade öfverfarit oceanen, dock endast
för att åter genomgå fattigdomens och lidandets skola,
och som under sitt vistande i så många främmande
länder förvårfvat sig en djup insigt i nationalkaraktererna,
en utomordentlig erfarenhet i att bedöma styrelsesy-
stemer och anticipera stora politiska händelser, ett lugn,
en rhärdighet och ett mod att gå i botten med sina af-
sigter, som skulle varit att afundas af de största stats-
män som någonsin lefvat; och som, snarare ängslig att
dölja än att kunna utveckla hela vidden af sitt politiska
inflytande och skarpsinne, hade varit nöjd med att se
sina mesyrer följda, under det den ära eller det hat de
kunde ådraga Sig, voro honom bida lika mycket likgil-
tiga. Periers död började vånda folkets blickar åt den
sannskyldiga upphofsmannen till ett system, som hittils
blifvit. endast och allenast tillskrifvet den aflidne. Och
kort tid derpå, då efter de blodiga Julidagarna: stridens
rökmoln åndtligen rullade sin väg från hufvudstadens
blodbestänkta gator, lyfte sig äfven med detsamma, lik-
eu töcken, den förlåt, som hittils beslöjat thronen, och
upptäckte för de förvånande åskådarne den verkliga grun-
daren af Juste-Milieun, i Konungens person.
(Forts. e. a. g.)
Vi yttrade i gårdagsbladet några korrta reflexioner
öfver de vackra pulitiska tänkespråk Statstidningen ha-
Ja maa2l ds nn I äsare från åtskilliga Taatinska auktorer,. :
c!lyckor är ännu 1 friskt minne hos mången af epokens
KS