STEP ERA I TYSKLAND.
De Tyska studenterna hafva, som man vet, af ålder
gjort sig kända för sina egoa vanor och sin bestämda
karakter såsom korporation, och en af sista numrorna
utaf London Review innehåller härom en artikel af sär-
deles interesse. Artikelförfattaren, hvärs teckningar)lik-
väl datera sig från 1819, börjar med att indela Die
Burschen uti trenne klasset, De konservativå eler
(quasi proprie sic dictum!) pokulerande gentlemans-.
o
herrarna, något ditåt hvad man en tid i Upsala benämde
Sirbänglar, samt slutligen Umiriebisterna. Af dessa
klasser är naturligtvis den sista mest betydande, och
hafva dessa oböjliga politici med mössan på sned län-
ge gjort auktoriteterna så mycket bryderi, att desamma
numera funnit sig befogade till de allvarsammaste försig-
trghetsmålt för ordningens? upprätthållande, och den
brusande ungdomens ledande i behörig och renhårig
tuktan. Det mest utmärkande draget i de Tyska stu-
denternas karakter är måhända deras inrotade tycke för
dueller. Det går knappast en dag förbi, (säger Revy-
författaren,) utan två, tre dueller. Dessa se likväl far-
ligare ut än de i sjelfva verket äro. Vid de festa a-
kademier begagnas huggklingor, som visserligen äro skar-
a som rakknifvar; men de stridand2: äro deremot så
väl betäckta och påklädda, att det knappast finns någon
fläck på kroppen öppen för ett farligare sår. På huf-
vudet bära de en bred hatt, hvars stora bård äro för-
stärkta af tjock ståltråd; halsen är ompylsad af en tju-
gu silkescukar; om lifvet går ett bredt läderbälte, som :
räcker, från maggropen ända ned till låret; benen äro
likaledes helt och hållet betäckta med en tjock läder-
beklädning; och högra armen är till två tredjedelar in-
svept i en hop silkesstrumpor, den ena fasttråcklad u-
tanpå den andra, ytterligare ombundna med silkesdukar,
ända tills armen Alir lika tjock som benet. Sålunda
är ingenting lemnadt obetäckt mer än ansigtet, bröstet,
och öfra delen af högra armen; den2venstra hålles un-
der hela tiden bakom ryggen. Undantagande det fall
att klingan skulle intränga mellan refbenen eller djupt
in i armhålan, ges det svårligen någon möjlighet af ett
dödligt sår. Huggen målas i allmänhet åt ansigtet,
och man får derföre ofta se rätt skråmiga fysionomier,
men ögonen äro dock sällan i fara, de bevaras af den
öfverliggande: pannskälen och de breda hattbården.i.
Klingorna äro hvar och en korporations egendom; den
som icke tillhör någon dylik förening, måste, i händel-
se han skall duellera, adressera sig till en eller annan
sådan, då han derifran furneras med vapen och sekun-
dant. De bälten, som parterna ha bundna om Efvet, bä-
ra föreningens färgor, likasom äfven handtaget på klin-
gan, hvilket betäcker hela banden. De båda sekundan-
terna ha endast enkla band om lifvet, breda hatiar
och trubbiga plitar. När parterna inträffat på ort och
ställe, vanliotvis en kammare, afmäta sekur danterna af-
ståndet och wmärka det med krita. Duelistesna taga
derefter plats vid de föreskrifna strecken; inom de två
linierna få de röra sig hur de hehaga, men att blifva till-
udaren kommer till ens
bakadrifven så långt att motsa
; - cec fun Po 4 1n bba af KRC -
eget streck. AN5es för feot och drabbas af vanära. Pet
. ler tok runder eflupne utan blod göra
- Vv
1 NF
minsia Öv
1 ;
genast 5
PBetta
godt köp:
också tyckes
teterna, oci
nev afgöras
pel en student säger till en kamrat, som råkar ha litet
svårt för den tungsamma lärdomen, du är mig ändå
en språnglärd sate! så är detta en skymf, som -omöj-
ligen kan sväljas med mindre, ån att den förnärmade
t skörda manhaftighetens ära för
1 det ES äh e 1t nat slags d i s11.
en del 5 ven ett asu0nai slags duell, som
:ara mera I småk vid de Tyska umversi-
öl-duell, alla tvister iliiteröra äm-
eklisen at
FS
genom dryckjom. Om till exem-