I
ningens lorekommande. in del vill halva nusvisitationer.
Man kan icke bestrida, att dessa innefatta en kränkning
af den personliga friheten och husfreden, så förhatlig
och ändamåälsstridig, att all sund lagstiftning längesedan
förkastat den, samt att, i allmänhet den moraliska kän-
slan uppreser sig deremot. Också har erfarenheten
mer än en gång visat, att, när en person hotas med
en sådan, dess vänner och kringboende grannar skyn-
dat till, undanräddat det förbudna godset och åtgärden
gjoris onyttig. Likväl vilja prohibitiv-systemets kory-
fcer hafva det infördt, ännu strängare. inse de då icke,
att det måste ligga något djupt felaktigt och demorali-
serande uli ett beskattnings- och statshushållnings-system
för hvars skull man måste våldföra det, som i hvarje
annat fall anses tillhöra medborgarens heligaste rättig-
heter?
Men, säger manm, det är nödvändigt, för att skydda
fabrikerna. Fordom hade man icke gjort sig id om,
att den stera mängden på detta sättet skulle beskattas
och de crimligaste lagar tillskapas för detta ändamål.
Val förbjöd man, på den tiden, vll skydd för kyrkan,
folket att läsa bibeln, och för Guds ära brände man
menniskor; som gjorde anspråk på den yppersta af hans
gåfvor: förmågan att tänka. I våra dagar har ett an-
nat slags hierarki uppkommit, nemligen fabrikernes , för
hvilkas skydd och trefnad det åtminstone icke felats
förslag till en nästan lika sträng lagskipning, som den
fordna inqvisitionens, om det än icke öfverallt lyckats
att få se den antagen. Hvar och en som får i sitt huf-
vud, att lägga an en fabrik, tror sig i samma ögonblick
äga anspråk att beskatta sina landsman, genom uteslu-
tande afall utländsk konkurrens i samma produktionsväg;
och styrelserna finnas icke sällan alltförk villiga att ef-
terkomma denna blygsamma fordran. Man hör en del
fabrikanter, visst icke alla, ropa, icke blott: tillåt oss
få taga för vår vara hvad oss lyster! utan äfven:
plundra, förfölj, inspärra, upphäng den bofven, som
vågar i ert annat land uppkopa och bland mina skatt-
skyldiga afnämare till bättre pris försälja enibättre va-
ral Efterverlden skall en gång ibland sällsamma och
otroliga sagor från forntiden, höra berättelsen om dessa
nesliga fordringar och deras beviljande. Vi vilja icke nu
ingå i någon närmare undersökning om de förluster
landet gor på vidhållandet af et öfverdrifvet skydds-
system; ej heller å andra sidan föreslå ett totalt upp-
häfvande deraf, och af hela tullsystemet, emedan
sådant skulle ärmnu i vår tid anses som ett
kätteri, vådligare än det andliga fritänkandet. Vi vilja
endast erinra de skyddsfordrande om den rimliga fräåm-
rt MM RR
gången af deras önskan. Betraktar man de länder som
mest plågats af höga tullafgifter och stränga handels-
författningar, t. ex. Spanien och Portugal, så skall man
finna, att just der har fabriks- och industriväsendet
stått på den aldralägsta punkt. Ser man deremot t. ex.
Hamburg, der alla varor fritt få införas, och tullen på
dem utgör från 1 till 12! procent, så skall man finna,
att denna stad och dess närmaste omgifning icke desto
mindre äga en mängd ypperliga fabriker, som täfla med
hvilka som helst. i Europa. I trots af den ofantliga
införseln t. ex. af Engelska kattuner, finnes likväl
strax utanför Hamburg, vid Wandsbeck, en stor kat-
tunsfabrik, anlagd i fjor efter det nya Engelska sättet
med valstryckning, hvars tillverkningar täfla med de
Engelska. Beredd tobak får införas emot 1 procents
tull, och likväl har Hamburg ett par utomordentligt
stora tobaksfabriker, hvaraf en, Hr Justuss, är en af
de berömdaste i Europa. Vidare: raffineradt socker
får införas, äfven, mot samma tull, och likväl äro de
Hamburgska socker-kokerierne verldskunniga. Möbler
få likaledes införas, och likväl finnes ingenstädes pro-
portionsvis flera snickare och tillverkas elegantare mö-
bler än derstädes. Likaså är förhållandet i Brehmen,
der bland annat de största cigarrfabriker i hela Europa
finnas, ehuru det icke är någon införselstull på cigar-
rer. Betraktar man förhållandet hos oss, så skall man
finna att varufabrikationen nästan tillvext i samma mon,
som det så kallade skyddet aftagit. Således väfdes här
obetydligt bomullsvaror, och spanns knapt nog någon
bomull, så länge dessa fabrikater voro dels förbjudna,
dels belagda med en hög tull; nu deremot då den har
blifvit betydligt nedsatt, anlägges det ena bomullsspin-
neriet och väfveriet efter det andra. , Har man hört ta-
las om något lurendrejeri af papper? Nej, ty pappers-
tillverkningen har icke varit skyddad. Således fick
papper införas, när sådant behöfdes, ehuru vi hade ett
och annat pappersbruk. Nu deremot har tillverknin-
gen så ökats, både i mängd och gedhet, att någon
jemförelse mot fordom icke är möjlig, och att mer af
denna vara exporteras än hvad som införes. Ännu flera
detaljer skulle i denna väg kunna anföras ; men då Ar-
gus talat om England och dess förestående fall, om det
ala fön manAnRAlkam 22 sverldefalhauslh oas oo nama 411 I